Liam vinner Idol 2016

Kerstin's Country Music Blog missade Idolfinalen eftersom hela redaktionen sedan ett par veckor tillbaka fullständigt tappat intresset. Liam var väl ändå den som i helhet under säsongen gjorde bort sig minst. Finalens outfit var också något alldeles extra. Låt oss hoppas någon på kvällens Nobelfest vågar sig på något liknande.

When in doubt go with blommigt.

Idol 2016: Sjätte fredagsfinalen

Ännu en vecka har seglat förbi och det börjar bli smärtsamt tydligt att Idol är ett huvudintresse hos den här patetiska countrybloggerskan. 

Temat för veckan var hits från förr. När kommer countrytemat undrar jag, och säkert ni med mig.

Kvällen bjöd inte på något magplask direkt men taket lyfte inte heller. Det enda tydliga minnet jag har är Tove Los nakna ben.

Den mycket sympatiske amerikanen Greg fick lämna idolcirkusen. Grattis säger vi till honom! Nästa vecka hoppas jag på lite mer flipp eller flopp. Det här halvbra är svårt att engagera sig i.

Jason Aldean, Jon Pardi och Rebecka Karlsson

Ursäkta dåligt bloggande. Jag återgick till arbetslivet i veckan och har varit helt slut när jag kommit hem från helvetet jobbet. Men nu är jag inne i det igen och kan således koppla in autopiloten måndag morgon.

Förhoppningsvis har jag då också lite mer att komma med på den här så kallade bloggen. I väntan på inlägg med substans kommer här tre snabba.

Jason Aldeans nya platta recenseras i nästa nummer av SCC-nytt*.  Jag var ganska hård i mitt omdöme men jag uppskattar i alla fall ambitiösa musikvideos.



Även Jon Pardis senaste recenseras i samma tidning. Där var jag mer positiv. Och man får ju vara bra trist som människa om man inte uppskattar den här svängiga visan.



Veckans idolrecension utgick eftersom jag faktiskt hade annat för mig. Rebecka Karlson unnade jag mig dock att avnjuta på Play, och vilken stjärna hon är alltså. Men jag hade lite svårt för att TV4-produktionen vinklade hennes misstänkta blindtarmsinflammation som att hon låg på sin dödsbädd.



Tack för mig.

*Småland Country Clubs tidning

Kerstin vänskapsmatchbloggar! OCH Idol 2016: fjärde fredagsfinalen

Håll i hatten, här kommer ett mycket udda inlägg om den vackra landskampen mellan ett av världens bästa fotbollslag och lilla Iran samt en alltid så träffsäker analys av idolaspiranternas resa mot pophimmelen. Alltså kan ni sluta läsa nu om ni surfade in här för seriös musikjournalistik.

Först fotboll. Sverige hade i en vänskaplig anda bjudit in Iran för en match på gamla Ullevi. Iran har en något tvivelaktig (massiv underdrift!) kvinnosyn och har egentligen bara sysslat med damfotboll i tio år. Rent fotbollsmässigt ligger de ljusår efter Sverige och blev också en tämligen lättsmält mumsbitför svenskarna. Men! Sättet de spelade! Helt naivt gick de in i matchen och bara öste. De är alltså så orutinerade att de ännu inte kommit på idén att backa hem när man möter ett av världens bästa lag, så himla rart.

Sverige var så klart överlägsna och körde över det svaga försvaret i första halvlek. Den ständigt övertaggade Olivia Schough gjorde hattrick och faktiskt också backen Magdalena Eriksson av alla människor. Dessutom nätade Mimmi Larsson, vem det nu är? Till andra halvlek hade hela fem spelare bytts ut och den nya femman var trots enormt bollövertag oförmögna att göra mål.

Samtidigt på fyran har Idol kommit igång. Temat för kvällen är en hitlåt från födelseåret. Adrian är först ut och gör en okej version av Whitney Houstons "My Love Is Your Love" från år 2000, herregud föddes pojken igår eller?

Åter till fotbollen för att skaka av mig den obehagliga upptäckten att jag är dubbelt så gammal som idolerna. Här händer inte mycket, Lisa Dahlkvist skjuter ett skott två meter över mål och jag blir genast på lite bättre humör av någon annans misslyckande.

Nicole sedan på Idol som plötsligt visade en personlig sida, inte ett öga tort när hon berättade om sin pappa som gick bort för ett par år sedan. Själva uppträdandet var dock karaktäristiskt mjäkigt.

Tillbaka till fotbollen som nu är inne på slutminuterna. Iran lyckas hålla nollan i andra halvlek och trots storförlust är det bara leenden på de iranska spelarna när visslan ljuder efter 90 minuter. De tar fram sina mobiler och tar groupies med publiken. Kanske är det den vackraste scenen som någonsin utspelats på en fotbollsplan. Pia Sundhage gör inte saken sämre med sin tårögda segerintervju.

På Idol har nu ett par deltagare seglat förbi utan att riktigt beröra. Men Liam är som vanligt vass i sång och allmän utstrålning, likaså Rebecka som idag var sist ut. Man hade precis hämtat sig från fotbollens känslosamma slutminuter så kommer hon och berättar om åren som mobbad och att hon på riktigt inte förstår varför. Inte jag heller, urgulligare människa får man väl leta efter? Sjunga kan hon också, fantastiskt bra till och med.

Ut ur leken åkte Adrian. Tillbaka till dagiset för honom alltså.

Vilken härlig TV-kväll. Tack för mig.

Kerstins Country Music Blog stödjer Iranska damlandslaget.

Idol 2016: tredje fredagsfinalen

Uppmärksammade läsare noterade kanske att jag missade att recensera förra veckans idol. Det var för att jag var i Norrköping och drack öl. Dock såg jag det hela på play sedan och imponerades mest av Liam. Camerons uttåg rörde mig inte i ryggen men hans ödmjuka utstrålning var ändå uppfriskande.

Nu till gårdagens batalj som väl var något av en snoozefest. Temat för kvällen var svenska hits och på något underligt sätt valde de unga idolaspiranterna att tolka artister som Lisa Nilsson, Eva Dahlgren, Patrik Isaksson och Mauro Scocco. Har de levt under en sten de sista tio åren?

Showen drog i alla fall igång med ett något fräschare låtval i och med Liams tolkning av Norlie & KKV's "Ingen annan rör mig som du". Låten passade Liam som handen i handsken med sina rapinslag, en konstform som jag högst ofrivilligt börjat uppskatta mer och mer. Liam lade återigen ribban så högt att ingen annan mäktade ta sig över den. Jag är faktiskt benägen att hålla med Nikki Amini om att detta är grabben som man ska slå för att vinna Idol 2016.

Övriga startfältet bjöd inte på guld och gröna skogar direkt. Allra sämst var Nanne Grönvalls lilla avkomma. Han bjöd på ett sång- och dansnummer ovärdigt idolscenen. Låten som massakrerades var Håkan Hellströms "Din tid kommer". Stund nog kommer nog också Grönvall juniors uttåg ur idol. Jag förstår mig inte på hans artisteri och heller inte hans absurt fula frisyr, borde inte någon i produktionen göra något åt den?. En annan som hade en dålig dag på jobbet var Nicole Touma. Igen. Inte för att hon var direkt dålig, bara rysligt ointressant. Hade inte tv4 haft reklamavbrott hade hon varit den stående kisspausen.

På en lite positivare not skämde inte amerikanen Greg ut sig i svensktemat trots att han bara pratat svenska i ett år. Inte heller Linköpingssonen Jesper Petersson som bjöd på härligt murriga toner, hans glada persona tror jag dock ligger honom i fatet.

På tjejfronten var Rebecka Karlsson bäst. Jag gillar henne. Hon har en äkthet som är få sextonåringar förunnat. Igår sjöng hon "Det brinner i bröstet" med en härlig inlevelse.

Tack och hej fick vi säga till stockholmaren Feliks som fick erfara att det visst krävdes mer än ett par höga kindben och en lustig stavning för att slå sig fram i idol.

Idol 2016: första fredagsfinalen

Igår drog idol igång på riktigt. Temat för kvällen var topplistan, således hade jag hört ungefär noll av låtarna förut.

Ingen människa orkar väl läsa en fullständig rapport om samtliga tolv uppträdanden därför kommer här ett kort sammandrag.

Rebecka Karlsson var bäst med sin tolkning av Zara Larsons EM-låt. Hon sjöng tonsäkert, dansade och var glad som en lärka. Mer än så kräver inte jag av de aspirerande idolerna, och inte heller juryn tydligen som var eld och lågor över den unga skåningen. I övrigt var det ingen som gjorde några större intryck på den här gamle countrybloggaren. Sämst var Feliks Parik som såg ut som han skulle kissa på sig, kanske gjorde han också det med tanke på det oerhört stela rörelsemönstret. Med de käkbenen sitter han dock säkert i flera veckor hur mycket han än urinerar ner scenen.

Tyvärr fick vi säga tack och hej till en av tävlingens färgstarkaste deltagare, 23-åriga Zeana. Hon hade ju faktiskt något av en personlighet. Istället borde Nicole Touma, som också hängde löst, fått lämna. Sällan har idol haft en så meningslös deltagare i startledet som dessutom aldrig sökt sig till programmet till att börja med. Tillbaka till pizzerian med dig!

Zeana in the flesh.

Idol 2016: första auditionveckan

Idol är tillbaka i tv-rutan. Denna TV4 succé som verkar ha evigt liv. För trots att vi är inne på tolfte säsongen så ringlar köerna långa för att få en syrlig kommentar från jurybåset.

Juryn är för övrigt ny i år, men består fortfarande av den omoderna konstellationen två män och en kvinna. Juryn har under sina tolv säsonger betat av nio manliga och tre kvinnliga medlemmar. Så dåligt. Ska det vara så jädra svårt att som Sveriges största kommersiella TV-hus ta något form av ansvar för samhällsutvecklingen? Men de tycker säkert att redan gör det i form av deras härliga tjejer som sitter i festblåsa och rapporterar halvleksanalyser i sportstudion. Jag håller inte med, men det är en helt annan krönika.

Årets jury har sitt torftiga upplägg till trots hittills varit en glad överraskning. I feministisk anda gillar jag så klart Nikki Amini bäst men framförallt är det tämligen ljuvligt att slippa Alexander Bards störiga lynne. Vad de letar efter verkar ändå vara ungefär det samma som tidigare jurys. För trots att de hävdar att de letar efter unikt idolmaterial så blir de eld och lågor över en sjuttonårig gutt som heter Feliks och ser ut så här.



Inget ont om Feliks, men det enda som är unikt med honom är väl att han stavar sitt namn med k istället för x. Han sjöng dessutom inte så himla bra, att pressa fram ljud på det där viset kommer stämbanden aldrig orka med i längden.

I övrigt är det alltid irriterande att se ungdomar med stort självförtroende. Hade någon satt mig framför en idoljury vid sexton års ålder hade jag förmodligen haft fullt sjå med basala organfunktioner som blåskontroll och andning.