Årets album 2017

Sent ska syndaren vakna! Nu är det dags för den här lätt efterblivna bloggaren att summera musikåret 2017. Som ju bjöd på många pärlor. Här har ni de bästa! (I bakvänd ordning för dramaturgisk effekt).

10. RaeLynn - Wildhorse
  9. Sunny Sweeney - Trophy
  8. Tift Merritt - Stitch of The World
  7. Nikki Lane - Highway Queen
  6. Sam Outlaw - Tenderheart

5. Lillie Mae - Forever And Then Some
Vid första lyssningen är Maes andra studioplatta en enda röra. Fioler, elgitarrer, baktakt och en oslipad sångröst trängs i samma visor. Men en efter en kan man sedan urskönja de fina melodierna ur mischmaschet.

4. Caroline Spence - Spades & Roses
Det är aldrig fel med en späd kvinnoröst över stillsamma melodier. Speciellt inte när det görs så här bra.

3. Jason Isbell & The 400 Unit - The Nashville Sound
Kungen av americana slog till med en riktig fullträff i och med senaste plattan ihop med hans band. Här ryms smäktande ballader och bufflig arenarock.

2. Courtney Marie Andrews - Honest Life
Courtney Marie Andrews platta från början av året är inget mindre än en gudagåva för den finsmakande countrykonnässören. Jag menar lyssna bara på "Let The Good One Go" och "Table For One" och försök att inte smälla av.

1. Rachel Baiman - Shame
Sent på året upptäckte jag fenomenet Rachel Baiman. En ung violinist med den vackraste röst som någonsin hörts. Shame är inte den musikaliska triumf som exempelvis andraplatsen Honest Life men det vilar något fullständigt magiskt över det Baiman skapar. Nu är det jag som går och köper mig en fiol. Grattis grannarna!

Glad påsk!

Idag åker jag till Portugal, därför kommer bloggen ligga nere cirka en vecka. Under tiden kan ni roa er med att lyssna på den senaste spotifylistan signerad undertecknad. Länk här.

Instagram @barabaraberra

RaeLynn - Wildhorse

RaeLynn, den störigt unga (född 94) artisten från Texas, är aktuell med sin första fullängdare. Hon slog igenom via amerikanska The Voice 2012 och har sedan dess släppt trallvänliga singlarna "Boyfriend" och "God Made Girls". Största succén hittills är dock überfina "Love Triangle" som också finns med på nya plattan.

Soundet är klassiskt kommersiell country men jag anar ändå en kvalité här som annars ofta saknas i genren. Det är något i rösten tror jag skapar den illusionen, för själva musiken är egentligen tämligen medioker. Men den där rösten lyfter låtar som "The Apple", "Young"  och "Insecure" till ovanligt vass popcountry.

Klart bäst är fortfarande "Love Triangle" och man hade kunnat hopppats på ett par spår till i den kalibern. Ändå den mest inspirerade debuten i genren sedan Kacey Musgraves slog igenom 2013.

Betyg: 3,5 (av 5)

Snubblande nära poängavdrag för fånigt skivomslag.

RaeLynn

Ibland bubblar ett uppdämt behov efter klassisk töntcountry upp. Tur då att man via nymoderniteter som padda och internet alltid bara är ett par klick från Nordamerikas senaste inom genren. För tillfället diggar jag flicksnärtan RaeLynn.