Rosanne Cash - The River & The Thread

Rosanne Cash har i dagarna lanserat sin 13:e (!) platta. Det gjorde ju mig glad eftersom jag är lite svag för medelålders kvinnor som lirar country/western. Jag säger bara Emmylou Harris, Patty Griffin, Lucinda Williams, Kathy Mattea, Matraca Berg med flera, med flera.

The River & The Thread, som förövrigt är en ovanligt vacker albumtitel, är Rosannes första platta med eget material på åtta år. Och hon har onekligen samlat på sig ett gediget låtmaterial under tiden, för här finns ju ett par riktigt fina bitar.

Från svängiga "A Feather's Not A Bird" till småputtriga "Your Southern Heart" är det kvalitet rakt igenom. Soundet är generellt åt det mörka och murriga hållet, de riktigt glada låtarna lyser med sin frånvaro. Men man är väl inte riktigt ute efter någon partystämning när man lyssnar på en singer/songwriter i Rosanne Cashs kaliber. Istället bjuds man på svepande melodier och vackra arrangemang med en vokalist som verkligen förmedlar en gosig känsla i rösten. Och det är väl bra country i ett nötskal det!

Kanske är The River & The Thread till och med Rosannes bästa skiva, musikåret 2014 fick ju åtminstone en sällsynt bra start.

Bästa spår: "A Feather's Not A Bird", "Etta's Tune", "Tell Heaven" "When The Master Calls The Rolls", "You Southern Heart"

Betyg: 4 (av 5)

Årets album plats 20 till 16

År 2013 var ett riktigt flott musikår. Massvis av fin country, Bluegrass, småputtrig folkmusik (som jag gillar så!) och americana lanserades under det gångna året. Det var också ett bra år för den simpla populärmusiken, ett par popalbum tog mig med sån storm att jag tvivlat på min musikaliska läggning. Men man kan kanske gilla både pop och country.

Skit i alla andra "Åretslistor", det här är den enda du behöver! Först ut plats 20 till 16.

20. Slow Fox - Like The Birds
Slow Fox debutskiva upptäckte jag säkert sist av alla. Men vilken upptäckt sen! Vackra melodier med en perfekt countryröst på det. Inte i ens vildaste fantasi kan man tro att kvinnan bakom Slow Fox är en 27-årig svenska från Umeå, inte för att det är nåt fel på det, men hon låter som en kvinna från den amerikanska södern som levt ett hårt liv för att sedan berätta om det i sång. Det är en bra sak alltså.

19. Matraca Berg - Love's Truck Stop
Matraca är en av countryvärldens absolut bäste låtskrivare. Det är hon som är hjärnan bakom klassikern "Strawberry Wine" till exempel, kanske den finaste countrylåten i modern tid. Men hon är också en riktigt kompetent musiker och sångerska vilket Love's Truck Stop från början av året bevisade.

18. Ashley Monroe - Like A Rose
Många är dom, de blonda tjugonågontingåringarna som fullkomligt sprutar ut från Nashvilles countryscen. Ett par av dem är riktigt bra, till exempel Ashley Monroe som med sin andra studioplatta seglar upp på plats 18 på denna prestigefyllda lista.

17. John Mayer - Paradise Valley
Den lite sliskige popikonen gjorde plötsligt en musikalisk helomvändning och bjöd på vacker americana (typ). Att se ut som en indian på skivomslaget var kanske att gå lite långt men vi förlåter honom tack vare fina bitar som "Who You Love", "Paper Doll" och "Wildfire".

16. Aoife O'Donovan - Fossils
Amerikanskan med det helt omöjliga förnamnet och dennes Fossils blev genast en personlig favorit. Är man lite svag för späda kvinnoröster så gillar man tjejen helt enkelt.

Spotifylista mars

Nu finns en ny fin lista med min härliga musiksmak på Spotify, lite schlager och lite country. In och subskrajba!

Tryck här.

Matraca Berg - Love's Truck Stop

Matraca Berg är kanske mest känd som låtskrivare. Det är hon som står bakom klassiska hits som ”Strawberry Wine” (inspelad av Deana Carter 1995) och nyare hits som ”You And Tequila” (inspelad av Kenny Chesney 2011).

Men hon är också en vass artist och har släppt en handfull soloalbum under sin nästan 30(!)-åriga karriär. Senast i raden, Love’s Truck Stop.

Hon har en fin röst Matraca. Den påminner om storheter som Emmylou Harris och Patty Loveless. Det är mycket den som lyfter det här albumet och så klart hennes fantastiska berättarförmåga. Det är ju inte för inte hon är invald i Nashville Songwriters Hall of Fame.

Love’s Truck Stop bjuder på många fina låtar. Kanske saknas de självklara hitsen men det gör liksom ingenting, det är inte det man är ute efter när man lyssnar på Matraca. Hon sjunger om alkoholism, prostitution och annat elände och hon gör det med en känsla som få behärskar.

"Black Ribbons" sticker ut litegrann med sitt ettriga gitarrkomp och snabba tempo. Det är en av plattans starkaste spår. Titelspåret är också bra med det underskattade instrumentet pedal steel guitar som en viktig komponent.

Låt inte det muntra skivomslaget lura er, Love’s Truck Stop låter långt ifrån den moderna popcountryn. Och det är en bra sak.

Betyg: 4 (av 5)

Uppdatering om sommaren, hösten, östergötland och meningen med livet (kanske inte det sista).

Sommaren går så sakteligen mot sitt slut. Jag är rätt så färdig med den tror jag. Nu längtar jag mest efter de här krispiga höstvindarna som daskar en om kinderna.

I ett sista ryck att ändå avnjuta sommardagarna är jag hemma en sväng i mina fäders fotspår. Här på östgötaslätten är det väldigt opretentiöst att semestra. Jag tänker inte hitta på något avancerat, mest dricka kaffe och så. Det blir också en trip till IKEA och kanske en tur på stan.

Den här låten får jag härlig höstkänsla av. Matraca Berg som sjunger är för övrigt en mycket kompetent musiker som skrivit låtar till flera andra artister och även spelat in lite själv. Googla runt lite på henne vettja. Lyssna också på hennes platta från i fjol med samma namn som låten.