| Idolkort på mig från julfest. Klipp ut och ha i plånboken! |
Visar inlägg med etikett Christian Kjellvander. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Christian Kjellvander. Visa alla inlägg
onsdag 9 januari 2019
Spotifylista: januari
Äntligen en ny och fräsch spotifylista! Länk här.
onsdag 7 november 2018
Christian Kjellvaner live på Kafé De Luxe
Man vet vad man får när man går på spelning med Christian Kjellvander. Noll publikfrieri och sång från knappt hörbart lågt register.
Jag räknar till fyra "tack så hemskt mycket" och ett "tack så jättemycket". Möjligen sa han något mer men då hade jag sedan länge tappat intresset. Det är något med den gänglige mannen som stör mig något enormt, han prickar liksom in alla störiga fasoner som artister för sig med. Han är introvert, svettig som ett as, har för lågt ljud i sin mikrofon, spelar minuterlånga instrumentella infernos som ingen människa bett om och så vidare.
Men visst innehar han också en mäktig pondus och när han väl får upp ljudet på sin mick och inte överröstas av den äckligt vassa trumman så skapar han Amerikana i världsklass. Den moderna klassikern "Poppies And Peonies" är vacker så det förslår men det är också bara ett litet andrum av lugn under en i övrigt vidrigt högljudd kväll.
Helhetsintrycket är oljud och åter oljud. Jag var en låt från att gå fram till trummisen och ta hans trumpinnar och hugga honom i mellangärdet med dom, alternativt peta in dem i mina egna öron. När Christian muttrade att det var dags för sista låten kände jag en snudd på religiös lättnad. Det är inte ett gott betyg.
Spelningen var dessutom cirka en timme för lång. En tröst i kråksången var att förbandet I'm Kingfisher var rysligt mysig i utstrålning och musikalitet.
| Kjellvander i Deluxedimman. |
Etiketter:
Christian Kjellvander,
I'm Kingfisher,
Live
söndag 8 november 2015
Deportees + Christian Kjellvander live på Växjö teater
Igår besökte indiepopparna Deportees Växjö teater för en klassisk sittkonsert. Som en tidig julbonus dök också Christian Kjellvander upp som förband.
Kjellvander hade med sig en elgitarr, en dålig hållning och en långt gången flint. Kanske fokuserar jag nu på fel saker men jag kan tycka att man får raka av sig håret när man bara har en krans kvar på huvudet. Speciellt när södra Sveriges vassaste countryskribent sitter på balkongen och i princip inte kan tänka på något annat än den kala hjässan. Men förutom det visuella så bjöd han också på sin fantastiska americanastämma. Den fyllde lokalen lika mäktigt som röken från rökmaskinen.
Efter en kort paus var det dags för huvudakten Deportees, bandet från Umeå som grundades redan 2003 och som släppt fem album, senast The Big Sleep från i år. Jag kom med föga höga förväntningar då jag ju är en countrytjej, inte nån fjantig indiepoppare. Men de sex bandmedlemmarna visade sig ta sitt uppdrag att underhålla Växjöpupliken på största allvar. Det var tajt sång och bra driv. Sångaren hade dock ett rörelsemönster som Gilbert Grapes brorsa och hade även hittat ett par byxor ur barnkollektionen på Lindex, alternativt glömt ta av sig pyjamasbyxan. De var som ni kan förstå fula som stryk, jag förstår verkligen inte grejen med karlar som tar på sig något annat än en välsittande jeansbyxa. Förutom hans stillösa uppenbarelse hade han en fantastisk röst som faktiskt lyckades matcha det höga ljudet från trummorna, synten och de distade gitarrerna. Och kanske är det musiken man ska fokusera på när man är på konsert, inte folks sopiga klädsmak. Själv hade jag på mig en lång bussarong med frukter på så jag kanske bara ska vara tyst.
Kjellvander bjöds upp på scenen i slutminuterna och det var riktigt avkopplande att lyssna på hans fina röst efter nästan två timmars ös från Deportees. Det blev sedan extranummer efter rungande applåder och sen var det slut.
Trots att jag inte gillar indiepop så gillade jag Deportees. Kanske hade de gjort sig bättre på en krog så man hade kunnat svänga på höfterna men om jag känner mig själv rätt hade jag på min höjd stått och svajat lite i min fula fruktdress.
Kjellvander hade med sig en elgitarr, en dålig hållning och en långt gången flint. Kanske fokuserar jag nu på fel saker men jag kan tycka att man får raka av sig håret när man bara har en krans kvar på huvudet. Speciellt när södra Sveriges vassaste countryskribent sitter på balkongen och i princip inte kan tänka på något annat än den kala hjässan. Men förutom det visuella så bjöd han också på sin fantastiska americanastämma. Den fyllde lokalen lika mäktigt som röken från rökmaskinen.
Efter en kort paus var det dags för huvudakten Deportees, bandet från Umeå som grundades redan 2003 och som släppt fem album, senast The Big Sleep från i år. Jag kom med föga höga förväntningar då jag ju är en countrytjej, inte nån fjantig indiepoppare. Men de sex bandmedlemmarna visade sig ta sitt uppdrag att underhålla Växjöpupliken på största allvar. Det var tajt sång och bra driv. Sångaren hade dock ett rörelsemönster som Gilbert Grapes brorsa och hade även hittat ett par byxor ur barnkollektionen på Lindex, alternativt glömt ta av sig pyjamasbyxan. De var som ni kan förstå fula som stryk, jag förstår verkligen inte grejen med karlar som tar på sig något annat än en välsittande jeansbyxa. Förutom hans stillösa uppenbarelse hade han en fantastisk röst som faktiskt lyckades matcha det höga ljudet från trummorna, synten och de distade gitarrerna. Och kanske är det musiken man ska fokusera på när man är på konsert, inte folks sopiga klädsmak. Själv hade jag på mig en lång bussarong med frukter på så jag kanske bara ska vara tyst.
Kjellvander bjöds upp på scenen i slutminuterna och det var riktigt avkopplande att lyssna på hans fina röst efter nästan två timmars ös från Deportees. Det blev sedan extranummer efter rungande applåder och sen var det slut.
Trots att jag inte gillar indiepop så gillade jag Deportees. Kanske hade de gjort sig bättre på en krog så man hade kunnat svänga på höfterna men om jag känner mig själv rätt hade jag på min höjd stått och svajat lite i min fula fruktdress.
| Instagram @barabaraberra |
Etiketter:
Christian Kjellvander,
Deportees,
Live
söndag 26 april 2015
Spotifylista april
Då har det gått en vecka sedan sista inlägget så då är det väl dags för ett nytt på denna patetiska lilla blogg. Jag skyller det snåla bloggandet på att det är väldigt jobbigt att skriva på en padda. Jag borde köpa mig ett tangentbord men pengarna har i veckan istället gått till inte mindre än tre pizzor. Men aprillönen bjöd på fina påskbonusar så kanske kan jag unna mig både tangentbord och pizza nu.
Månadens spotifylista bjuder nästan bara på country, så som sig bör på en countryblogg. Länk till April's Foolin' här.
Månadens spotifylista bjuder nästan bara på country, så som sig bör på en countryblogg. Länk till April's Foolin' här.
torsdag 9 april 2015
Christian Kjellvander live på Kafé de Luxe
Ikväll hade vi finbesök i vår lilla stad av Sveriges okrönta americanakung Christian Kjellvander. Tyvärr verkade det ha gått förbi tätortens dryga 60 000 invånare vilket ledde till en nästan pinsamt liten publik. Det var dessutom ett ganska torftigt publik"hav", mycket AT-läkare och annat bottenskrap, undertecknad inkluderad. Men ingen skugga ska ju egentligen falla på vi som de facto var där.
Christian med sin långa gängliga kropp fick knappt plats på den lille scenen. Som tur var hade han bara en gitarr och en liten mager kvinnlig sidekick med sig upp på scenen. Jag misstänker att det var hans fru Karla-Thérèse men det kan vara en helt felaktig slutsats. Hon sjöng i alla fall ljuvligt och hennes späda röst passade som handen i handsken ihop med Christians murriga stämma. Han har ju verkligen ett riktigt ess i rockärmen i och med den rösten, den är verkligen magisk. Tur det! För utstrålningen, mellansnacket och det allmänna showmannashipet var verkligen under all kritik. Han sade knappt någonting under hela spelningen förutom ett par sömniga "tack ska ni ha" (vilket i och för sig är hästlängder bättre än "tack som fan").
Konserten höll på i vad som kändes som en evighet. Jag hade gärna sett att man satt fram stolar så man åtminstone hade kunnat sitta komfortabelt genom den. Tyvärr kändes det hela bitvis mycket segt, trots att Christian absolut är en av de vassaste artisterna jag bevittnat på den lille deluxescenen. Men han skulle behöva jobba på scenspråket och att inte spendera halva konserttiden med att stämma sin gitarr.
Betyg: 3 (av 5)
Bäst: " Poppies And Peonies", "Two Souls", "The Island"
Sämst: publiksiffran
Blev ni nu svinsugna på att gå och titta på Chrille så kommer han till min hemstad Linköping imorgon 10/4. Turnén drar sedan vidare till Skåne och sen upp igen i landet. Hela turnéplanen finns på hans hemsida.
Christian med sin långa gängliga kropp fick knappt plats på den lille scenen. Som tur var hade han bara en gitarr och en liten mager kvinnlig sidekick med sig upp på scenen. Jag misstänker att det var hans fru Karla-Thérèse men det kan vara en helt felaktig slutsats. Hon sjöng i alla fall ljuvligt och hennes späda röst passade som handen i handsken ihop med Christians murriga stämma. Han har ju verkligen ett riktigt ess i rockärmen i och med den rösten, den är verkligen magisk. Tur det! För utstrålningen, mellansnacket och det allmänna showmannashipet var verkligen under all kritik. Han sade knappt någonting under hela spelningen förutom ett par sömniga "tack ska ni ha" (vilket i och för sig är hästlängder bättre än "tack som fan").
Konserten höll på i vad som kändes som en evighet. Jag hade gärna sett att man satt fram stolar så man åtminstone hade kunnat sitta komfortabelt genom den. Tyvärr kändes det hela bitvis mycket segt, trots att Christian absolut är en av de vassaste artisterna jag bevittnat på den lille deluxescenen. Men han skulle behöva jobba på scenspråket och att inte spendera halva konserttiden med att stämma sin gitarr.
Betyg: 3 (av 5)
Bäst: " Poppies And Peonies", "Two Souls", "The Island"
Sämst: publiksiffran
| Instagram @barabaraberra |
Blev ni nu svinsugna på att gå och titta på Chrille så kommer han till min hemstad Linköping imorgon 10/4. Turnén drar sedan vidare till Skåne och sen upp igen i landet. Hela turnéplanen finns på hans hemsida.
Etiketter:
Christian Kjellvander,
Live
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

