fredag den 13:e

Jag har svirat ihop en ny och fräsch spotifylista. Den gick länge under arbetsnamnet Kuanguka men nu heter den kort och gott fredag den 13:e. Här har jag samlat ett par fina bitar som jag diggat på sistone.

Länk här.

Lady Antebellum - Just A Kiss

På Seven Eleven på flygplatsen i Köpenhamn hörde jag den här låten på radion. Jag tycker den har något visst. Lady Antebellum är väl dock ett ganska ointressant band på det stora hela. Tveksamt om jag skriver en recension på deras nya platta som ju släpptes för ett tag sedan.

Videon till Just A Kiss är i alla fall rar så det förslår. Hillarys luggslafs har jag dock inte så mycket till övers för.

grammy awards 2011

I söndags, för en vecka sedan alltså, var det grammygala i amerika. Som vanligt var det obscent många grammystatuetter att dela ut, 109 stycken för att vara exakt. Inom countrykategorin fanns det sju grammysar att slåss om. Dessa vann:

Best female vocal performence
Miranda Lambert - The House That Built Me

Best male country vocal performence
Keith Urban - 'Til Summer Comes Around

Best country performence by a duo or group with vocals
Lady Antebellum - Need You Now

Best country collaboration with vocals
Zac Brown Band & Alan Jackson - As She's Walking Away

Best country instrumental performence
Marty Stuart - Hummingbyrd

Best country song
Need You Now - Lady Antebellum

Best country album
Need You Now - Lady Antebellum

Lady Antebellum var dessutom framme och nafsade på grammysar i andra kategorier och kammade tillslut hem fem statuetter. Jag gillar Lady A men förstår inte alls detta överösande av priser, så jäkla bra är de väl inte, eller har jag missat nåt?

Att Miranda Lambert vann för sin fina The House That Built Me var föga förvånande men jag fattar inte hur länge en människa kan mjölka priser ur ett album som släpptes 2009.

Värt att nämna i sammanhanget är även att underbara Patty Loveless vann grammy för bästa bluegrassplatta. Mountain soul II heter den och kom ut 2009??? Jag förstår inte alls kriterierna för att vinna på denna gala.

cma awards 2010

Fredagens gala (som egentligen ägde rum för jättelänge sen) var helt fantastisk tycker jag. Det var mycket bra musik och stämningen verrkar ha varit på topp bland de som var där. Countrynördar verkar överlag vara ett väldigt glatt folk. Här kommer några ytterligare iakttagelser och reflektioner från galakvällen.

Kenny Chesney framförde sin fina Boys of Fall. Jag ångrar lite att jag inte satte den på årets-bästa-countrylåtar-listan.

Jag uppskattade att herrarna i Lady Antebellum hade skippat cowboyhatten och ålat ner sig i fina smokingar. Dessutom bjöd de ju på ett finfint nummer av Hello World. Han sjunger som en hel karl den där Charles Kelley trots hans lite pojkaktiga utstrålning.

Det skedde ett mystiskt gitarrbyte när Brad Paisley sjöng sin This Is Country Music. Det skedde också något konstigt med honom när han vann priset för entertainer of the year. Han blev så himla rörd att det blev lite jobbigt att titta på. Men egentligen var det väl mer fint än konstigt.

Brad Paisley var i övrigt helt fantastisk som värd för kalaset. Det var hans kollega Carrie Underwood också. Dem två skickade syrliga kommentarer till höger och vänster och var riktigt roliga att lyssna på.

Rory från Joey+Rory var galans bästa klädda i sina läckra hängslebyxor, jag älskar den mannen.

Jag tror jag har kommit på den stora skillnaden mellan countryartister och "vanliga" artister. Countryartister är duktiga musiker.

Sugarland hade något konstigt ballerinatema för sig där på scenen när de genomförde hiten Stuck like Glue. Jag vet inte riktigt om jag gillade det men jag tror jag gjorde det. De vann också (för fjärde året i rad) priset vocal duo of the year. Kristian tackade sin pappa, det var ett sött ögonblick.

Två tredjedelar av The Band Perry har verkligen horribelt fula frisyrer. Keith Urban har också en tvivelaktig frisyr men han är förlåten tack vare sitt magnifika Put You In A Song - nummer.

Äntligen har jag fått reda på hur Dierks Bentleys förnamn ska uttalas, Dörks.

Miranda lambert förtjänade varenda pris hon fick för hon är ju bara för förbaskat bra. Blivande maken Blake Shelton är också bra och var ödmjuk när hann vann pris för male vocalist of the year.

Kid Rock överraskade med att leverera en riktigt bra show när han gapade sig igenom sin Free.

Taylor Swifts framträdande var magiskt. Speciellt när snön började falla, jag gillar sånt. Men det hände något konstigt där på slutet. Se här.


Det var lite snopet att en hollywoodstjärna skulle stå för det bästa framträdandet. Gwyneth paltrow sjöng Country Strong från filmen med samma namn. Och som hon gjorde det, hon slog fullständigt kock out på mig med sitt simpla men hjärtliga framträdande.

årets bästa låtar

Utan inbördes ordning:

Blake Shelton – Who Are You When I’m Not Looking
Jag tycker Blake har tappat stinget litegrann på senare år men den här melodin håller hög klass.

Sugarland – Stuck Like Glue
The Incredible Machine var en incredible besvikelse men Stuck Like Glue är sjukt bra, spelar i samma division som monsterhiten all i wanna do.

Dylan Leblanc – If The Creek Don’t Rise
Leblanc berör med sin sorgsna stämma. Extra fint blir det när han bjuder in Emmylou Harris i sången som i denna lilla spröda visa.

Tom Jones – Did Trouble Me
Tjuren från Wales har gått och blivit religiös, stackarn. Vi tackar iofs för detta i och med att det gav oss albumet praise and blame. Bästa låten därifrån inleds a capella och går sen in i ett skönt banjoplock. En speciell låt som sätter sig, when i close my eyes so i would not see, my lord did trouble me…..

Jewel – Satisfied
Jewel fick ett uppsving i år i och med sitt medverkande på Valentine's Day soundtracket med låten stay here forever. Satisfied är dock bättre, riktigt bra till och med.

Lady Antebellum – Need You Now
En sån poppis låt att den till och med snurrat på mix megapol och andra nördiga kanaler. Jag vidhåller att det är en av årets bästa.

Kasey Chambers – Georgia Brown
Aussien goes hillbilly och härjar loss ordentligt på denna riviga visa. Diverse plockinstrument och Kaseys vassa stämma trängs på 105 intensiva sekunder.

Joey + Rory – That’s Important To Me
Raraste låten i mannaminne. Vi lär oss att Joey och Rory tycker det är viktigt att vara skuldfria, hålla händerna när man ber en bön, bli begravda bakom den stora eken när man dör och ” to keep it country on the radio”. Men framför allt lär vi oss att Joey och Rory är de nördigaste människorna på denna planet. Jag älskar dom.

Laura Bell Bundy – If You Want My Love
Härlig 9 to 5 känsla i verserna och fartfylld refräng med genomarbetat körsamarbete, snyggt. Dessutom ett helt galet avslut med en gospelkvinna på glid.

Ryan Bingham – Junky Star
Oerhört svårt att utse bästa låten från succéalbumet. Men bäst är nog ändå titelspåret som i typisk Binghamstil består av ett snyggt gitarrplock och en rökig whiskeystämma på det.

Court Yard Hounds – See You In The Spring
Det blev ganska slätstruket utan Natalie Maines tyvärr. See you in the spring featuring Jakob Dylan sticker dock ut ur mängden och är trivsam lyssning.

Cookies n' Beans – Beg, Borrow and Steal
Kakorna siktade mot countrystjärnorna och missade grovt. Deras nya album var riktigt jobbigt att lyssna på. Men en låt sticker ut, titelspåret beg, borrow and steal är trots ett munspelsinferno skön lyssning.

Gretchen Wilson – I’m Only Human
Oväntat vackert från redneck-Gretchen. En klassisk countrylåt med ett gammeldags sound som jag gillar.

Dierks Bentley – Draw Me A Map
Många bra och snabba låtar trängs på Bentleys senaste men allra bäst är en lugn låt. Som grädde på moset är Alison Krauss med och förgyller med sin unika stämma.

Whitney Duncan – The Bed That You Made
Lite enformig men gött klös i.

Om ni har samma goda smak som jag kan ni klicka här för en spotifylista (Kaseys och Joey + Rorys låtar är inte med tyvärr).

Om ni inte har samma goda smak som jag får ni väl göra er egen lista.

recension: lady antebellum - need you now

Lady Antebellum består av Charles Kelley, Hillary Scott och Dave Haywood. Deras självtitulerade debutalbum sålde bra i USA och med låtar som Love Don't Live Here, Lookin' For A Good Time och I Run To You skaffade sig trion en stadig skara fans. Jag var dock inte med i den fanskaran och har haft åsikten att Lady A är överskattade.
Deras nya album Need You Now väckte dock mitt intresse när jag på grammygalan hörde albumets första singel med samma namn, rackarns vilken bra låt. Need You Now har allt som en solid countryballad ska ha. Dessutom är jag en sucker för låtar som innehåller alkohol i någon form.

Another shot of whiskey, can't stop looking at the door....
It's a quarter after one, I'm a little drunk and I need you now

skål!

Need You Now är albumets klart starkaste spår men det finns en del andra bra låtar också. American Honey är en av dem, väldigt fin och väldigt country. Ready To Love Again och When You Got A Good Thing är två andra favoriter som tuggar på i ett behagligt tempo.

Behagligt är nog förresten ett ganska passande ord på hela albumet, en låt är riktigt bra, ett fåtal är bra men det mesta är behagligt, inte mer. Det är ett proffsigt album och det känns som kvalitetsmusik men det saknas något, kan inte riktigt sätta fingret på vad det är dock. Hade albumet innehållit några till låtar i klass med Need You Now hade betyget blivit högre men en låt gör inte ett album även om det är årets bästa låt än så länge.

betyg: 3 (av 5)

the grammy awards 2010

Söndag natt svensk tid delades det ut grammys hejvilt i Los Angeles. Idag gick reprisen så nu kommer äntligen en rapport (som ni längtat....).

Min nya idol Taylor Swift fick inte alla åtta grammys som hon var nominerad för men fyra av dem roffade hon väförtjänt åt sig. Grattis till dig! Måste dock klämma in här att hennes tacktal var extremt plågsamma att titta på, du får jobba på dem Taylor om våran nyvunna relation ska överleva. Hon framförde också ett nummer ihop med Stevie Nicks som vi nog inte ska orda så mycket om, det lät inte helt klockrent tonmässigt och det har hon fått en del skit för i amerikanska medier. Jag tyckte personligen det lät mysigt med lite falska toner. Zac Brown Band vann i kategorin "Best New Artist" vilket var både oväntat och glädjande. De fyrade också av ett medley tillsammans med Leon Russel. Det hela föll mig inte riktigt i smaken, det blev nog lite mycket ansiktsbehåring på en och samma gång tror jag. Dessutom tycker jag att medleyn överlag är ett överskattat ohyfs, precis lika vidrigt som när någon störig människa utser sig själv som discjockey och byter låt var 30:e sekund.

Grammygalan var i år en riktig freakfest. Beyoncé dansade som en sjövild prostituerad vilket hon i och för sig gör om och om igen på dessa galor. Kan inte någon ge kvinnan något sederande (eller något starkare så vi slipper henne ett tag). Pink snurrade sedan runt i någon slags strana iklädd endast tatueringar och genomskinlig kroppsstrumpa. Mäkta imponerande må jag säga, både stransnurrandet och att kunna sjunga så fint i den positionen. Hon avslutade galenskaperna med att skvätta ner publiken med vatten och det hela var överraskande nog väldigt vackert.

Jennifer Nettles, ena halvan av Sugarland, fick vara med på ett hörn och jamma loss med Bon Jovi. Hon såg ut att stortrivas och gjorde väl inte bort sig direkt även om det känns som countrystjärnor på grammygalor överlag är lite malplacerade. Lady Antebellum, ett countryband som jag inte lyssnat så våldsamt mycket på, sjöng Need You Now och det var underbart befriande med ett helt vanligt framträdende utan en massa Beyoncé-mjukporr eller dylikt. Dessutom är låten jäkligt bra, finns på Spotify om ni är nyfikna.

Under sista timmen/timmarna av galan dalade mitt intresse fullständigt så det som hände där har jag inte så mycket att säga om.

Vinnarna i countrykategorierna:

Best Female Country Vocal Performence: White Horse - Taylor Swift

Best Male Country Vocal Performence: Sweet Thing - Keith Urban

Best Country Performence Bye A Duo Or Group With Vocals: I Run To You - Lady Antebellum

Best Country Collaboration With Vocals: I Told You So - Carrie Underwood & Randy Travis

Best Country Instrumental Performence: Producers Medley- Steve Wariner

Best Country Song: White Horse - Taylor Swift

Best Country Album: Fearless - Taylor Swift

Och så vann ju Taylor Swift även en fjärde grammy för Album Of The Year och Zac brown Band i kategorin Best New Artist.

fredagsmys - country music awards 2009

I veckan som gick sändes den årliga countrygalan på televisionen. Hoppas ni tittade. Den spelades in i april förra året i Nashville.

Tramsmajan Taylor Swift (sorry Taylor, det är inget personligt, men det är jobbigt när folk är 19 år och så jä--a duktiga) kickade igång kvällen med ett märkligt nummer som innehöll både möbelkastning och pole dancing, jag anar ett psykbryt á la Britney inom en snar framtid. Värdparet Brad Paisley och Carrie Underwood (för andra året i rad) intog sedan scenen och var faktiskt ganska roliga när de med glimten i ögat hånade diverse countryartister och annat löst folk. Därefter blev det en slibbig blandning av whiskey och våfflor, som Brad Paisley uttryckte det, Kid Rock intog scenen. Han nominerade låtarna till årets singel. Lady Antebellum vann med I run to you. Och sedan blev det ytterligare pausunderhållning med Paisley och Underwood och så rullade kvällen på. Det var en salig blandning av trams och musik. Dessutom dök ett obehagligt tredje tema upp, ovårdade karlar. Se bara på dessa tre (Kid Rock, Zac Brown och Jamey Johnson).

Zac Brown är dock förlåten för han och hans band firade av en hejdundrandes show när de rev av den gamla klassikern The Devil Went Down to Georgia. Det var kvällens höjdpunkt. Kolla den på youtube.

För mer info om vilka som vann i de olika kategorierna, bilder med mera - gå in på http://www.cmaawards.com/