Spotifylista: januari

Äntligen en ny och fräsch spotifylista! Länk här.

Idolkort på mig från julfest. Klipp ut och ha i plånboken!

The Secret Sisters - You Don't Own Me Anymore

Det är verkligen något visst med stämsång ur samma genpool. Lydia och Laura Rogers som utgör The Secret Sisters är Amerikas motsvarighet till First Aid Kit. Jag har i och för sig lite svårt för First Aid Kit eftersom de curlats fram av en musicerande pappa. De är dessutom 90-talister, mer känt som djävulens lilla generation.

Mognare Secret Sisters stämningsfulla country är lättare att acceptera. Det har dock tagit mig ett tag att se storheten i deras tredje platta som släpptes tidigare i år. Jag skyller på oupptäckt mental retardation.

För hur ska man annars förklara att man nästan låtit ett av årets bästa album slinka en mellan fingrarna? Lite mera fart hade inte skadat men låtar som "Carry Me", 'Mississippi", "He's Fine" och "Little Again" är ändå prima folkmusik för den sofistikerade människan. Såna som du och jag alltså.

Betyg: 4 (av 5)

Idol 2015: Sjätte fredagsfinalen

Inte nog med att jag förstörde fredagkvällen med hårdrock (se föregående inlägg), jag missade också väldspremiären av countrytema på svenska idol. Men nu har jag tittat på samtliga bidrag på Play. Det var en afton av blandad kvalitet, men för de flesta ändå ett fall framåt.

Simon hade äntligen lämnat mansklänningen hemma och tagit på sig en välsittande byxa. Inte en dag för tidigt om ni frågar mig. Med sig på scenen hade han sin akustiska gitarr och bjöd på en stämningsfull version av First Aid Kits mästerverk "My Silver Lining".

Frans hade också en bra kväll. Han sjöng Dixie Chicks "Not Ready To Make Nice" och gjorde den med den äran, otippat nog. Han har verkligen lyft sig från första omgångarnas katastrofala uppträdanden.

Martin sjöng "Hey Brother" med klassisk Martininlevelse. Alltså promenader över scenen och små rörelser med de korta Tyrannosaurus Rex-armarna. Så fel men ändå så rätt.

Axel hade en dålig kväll. Han sjöng Rascal Flatts "Life Is A Highway" och tog i så mycket att han nästan pinkade på sig i de tajta jeansen.

Även Tove var något övertänd tyckte juryn. Men jag tycker hon gjorde en riktigt frejdig version av Taylor Swifts "Love Story". Av alla årets små idolaspiranter så tror jag faktiskt det är Tove som kommer bli nåt. Men jag kan ha fel, det har hänt många gånger förr.

Amanda sjöng Dollyklassikern Jolene och gjorde det helt okej. Men den enkla låten kan ju en apa sjunga.

Hasta la vista fick vi tillslut säga till Ida, denna tappra människa som hängt löst var och varannan fredag. Nu åkte hon ändå ut med fanan i topp efter en hyfsad tolkning av "Man! I Feel Like A Woman".

Kvällens bästa.

Polarprisextra! Emmylou Harris

Årets polarpris gick i år till den gamla countryräven Emmylou Harris och trummisen Evelyn Glennie. Priset har funnits sedan 1992 och delas årligen ut till en artist inom populärmusiken och en inom den klassiska musiken. Alltså ges ett pris varje år till någon man aldrig hört talas om. I år gick det till Evelyn Glennie från Skottland som trots att hon varit döv sedan 12 års ålder är en riktig hejare på slagverk. Tydligen kan hon urskilja toner genom vibrationer vilket ju är fascinerande!

I kategorin populärmusik gick priset till Emmylou Harris, vilket var mycket välförtjänt tycker jag. Harris är ju en av de riktigt stora inom countryn och har bjudit på så mycket fin musik genom åren. Jag har inte lyssnat ihjäl mig på hennes tidiga ver men som liten countrynörd har man ju inte kunnat undgå hennes klassiska låtar. Men jag upptäckte nu när jag gjorde research (googlade alltså) att hon långt ifrån skrivit alla sina låtar. Jag orkar inte reda ut vilka det gäller, vi kan väl bara kort konstatera att hon har countryns vassaste röst och snyggaste hår oavsett hur många hits hon själv skrivit.

Jag gillar särkilt hennes platta All I Intended To Be från 2008 och All The Roadrunning från 2006 som hon gjorde ihop med Mark Knopfler.

Gullig som jag är har jag gjort en Emmylouspotifylista bara till er. Här har jag även tryckt in låtar skrivna om Emmylou. Till exempel denna vackra.

P3 Guld 2015

Om vi tyckte jag hade hängt med dåligt i countrysvängen förra året så var det ingenting mot hur jag totalt missat vad som hänt på den svenska popscenen. Men det här är ju inte heller någon töntig popblogg så kanske kan man ha överseende med att jag aldrig hört talas om Linda Pira, la Fleur och Beatrice Eli. Tre kvinnor som vann massa fina priser på gårdagens P3 guldgala som årets hiphop/soul, dans och pop. Hiphopparen Pira vann dessutom i kategorin årets bästa låt med "Knäpper mina fingrar".

First Aid Kit korades till årets grupp och var så klart på tok för upptagna för att masa sig till Göteborg och motta priset. Tove Lo som blev årets nykomling kunde inte heller finna kraften inom sig att delta på plats, och jag kan förstå dem för det var ju en skapligt dampig stämning på både publik och programledare. Jag har svårt för gaphalsen Kodjo alltså men hon den andra gillade jag. Tina Mehrafzoon heter hon visst och är tydligen en rutinerad radiopratare.

Det är högst tveksamt om jag orkar sätta in mig mer än så här i den svenska populärkulturen men vi kan ju i alla fall avnjuta "bästa" låten. Det är alltså svenska folket som röstat, INTE jag. Och vi vet ju alla hur tokigt det kan bli när Sverige beger sig till valunorna. Jag tycker ändå det svänger lite härligt om "Knäpper mina fingrar" även om "Silver Lining" alla dar i veckan är en betydligt bättre låt.

Årets bästa plattor plats 5 till 1

5. Lera Lynn - The Avenues
Den amerikanska sångerskan har kanske inte nått ut till den breda massan med sin behagliga countrymusik men i den här bloggarkvarten är hon en riktig liten husgud. The Avenues är inte riktigt lika vass som debutplattan men bra nära. Bästa spår: "Out To Sea", "Refrain", "Empty Pages".

4. Lucinda Williams - Down Where The Spirit Meet The Bone
Som alltid när det vankas skivsläpp från min största idol är jag så exalterad att jag nästan pinkar på mig, och trots de skyhöga förväntningarna blir jag aldrig besviken. Lucinda Williams dubbelplatta är en stilstudie i smakfull americana. Det enda negativa man kan säga om den är väl att den inte finns på spotify.

3. First Aid Kit - Stay Gold
Redan när man hörde första stråktagen på "My Silver Lining" försod man att duon hade något stort på gång. Och så rätt man hade för Stay Gold bjuder ju på nio låtar till som är minst lika magiska! På kort tid har de etablerat sig som en av de riktigt stora inom den alternativa countryscenen, även utrikes. Trots en inbyggd svensk avundsjuka blir man ju faktiskt lite stolt över sina landsvänner. Bästa spår: "Shattered & Hollow".

2. Rosanne Cash - The River and The Thread
När jag först hörde Rosannes 13:e(!) platta hade jag precis summerat musikåret 2013 och redan då visste jag att hon skulle hamna här någonstans i topp över 2014 års bästa plattor. Jag vet att jag är onaturligt svag för de lite äldre countrytjejerna men jag utgår ifrån att alla med hörselorgan uppskattar de vackra tonerna på "Ettas Tune", "Biloxi", "A Feather's Not A Bird", "When The Master Calls The Roll" och "Your Southern Heart".

1. Sam Outlaw - Sam Outlaw
För första gången i the history of time så kniper en futtig EP förstaplatsen. Cowboyen från Los Angeles med det coolaste namnet i stan upptäckte jag plötsligt en kylig aprildag och sedan dess har jag varit hans största fan. Hans självtitulerade EP är så långt ifrån den äckliga kommersiella countryn som man kan komma och det är en himla bra sak. Har ni hört något vackrare än "Something That I Gotta Do" i år? Det har inte jag.

Glädjande nog är Sam också nära ett nytt skivsläpp, men tydligen är han smått pank så skänk en slant om ni är rika som troll och har lika bra musiksmak som jag.

Det var alltså musikåret 2014. Fram med era åsikter, olaga hot, kränkningar och verbala påhopp i kommentatorsfältet!

First Aid Kit - "Waitress Song"

First Aid Kit släppte ju i somras en av årets hetaste plattor. Trots det har jag lyssnat pinsamt lite på de skönsjungande systrarna. Kanske beror det på att jag stör mig lite på att de är så unga, snygga och härliga.

Men det kan man ju inte hänga upp sig på så. Därför piffar vi till fredagen med en sån här pretentiös liten musikvideo.

First Aid Kit - Stay Gold

First Aid Kit har i dagarna släppt sin hajpade tredje platta. Första singeln "My Silver Lining" kom i våras och redan då fattade ju alla med ett par öron och lite smak att duon hade något stort på gång, och så rätt vi hade för Stay Gold är verkligen alla tiders.

Den nya plattan har precis som den förra (The Lion' Roar, 2012) spelats in i en studio i Nebraska med ett gäng snajdiga musiker och producenter. Så visst har de fått lite hjälp utifrån men på det stora hela är de ju två små underbarn, Klara och Johanna som de så fint heter.

Jag gillar starkt "Shattered & Hollowed", "Stay Gold" och "My Silver Lining" men det är onekligen en svår uppgift att plocka ur russinen ur en kaka som bara består av russin.

Betyg: 5 (av 5)

Lite av ett meningslöst inlägg

Som ni märker händer det inte möe här på bloggen men det är inte för att det inte finns ny musik att skriva om utan för att jag är en lat människa. Men håll i hatten för jag kommer snart recensera Dolly Partons och First Aid Kits senaste. Dessutom har personliga favoriten Elise Davis släppt en EP som säkert är alla tiders, finns inte på Spotify ännu dock.

Har ni något annat musiktips så är det alltid välkommet att skriva en rad i kommentarsfältet (är det mamma eller pappa som kommenterar kan ni väl skriva under pseudonym så det inte blir så uppenbart att den här bloggen är patetiskt liten).

Gla´ Påsk!

Precis som förra året firar jag påsk på lasarettet. Det är riktigt tråkigt. Helst skulle jag ju dricka påsköl, leta ägg och umgås med andra påskfirare. Men sådant är livet som bitter landstingsslavsköterska.

Mellan arbetspassen tröstar jag mig med långa cykelpass och fin musik. Ny och fräsch spotifylista hittar ni här.

Instagram @negerberra

First Aid Kit - "My silver Lining"

Den svenska folkpopduon släpper i juni sitt tredje fullängdsalbum. Men första singeln därifrån kan vi redan nu avnjuta, och det låter ju riktigt bra!

Spotifylista mars

Nu finns en ny fin lista med min härliga musiksmak på Spotify, lite schlager och lite country. In och subskrajba!

Tryck här.

First Aid Kit på konserthuset i Växjö

Igår samlades hela smålands kulturelit (inklusive undertecknad) för en klassisk sittkonsert på Växjö konserthus. För underhållningen stod nämligen popundret First Aid Kit.

Klara och Johanna som första hjälpen kitet egentligen heter började med att riva av tre låtar utan att ens säga hej, lite dålig stil tyckte jag och min ständiga konsertföljeslagare Frida. När de väl presenterade sig önskade vi dock inget annat än att de skulle återgå till sången, deras mellanprat var nämligen taffligt värre och man påmindes om att det ju var två små flickebarn på scenen, blott 23 och 21 år gamla. En annan hade ju knappt lärt sig gå på bara två lemmar vid den åldern.

Så scenbabblet hade en del övrigt att önska men rent musikaliskt var det en konsert i värlsdsklass. Klara som står för den mesta av solosången satte varenda ton som ett smäck. Tillsammans med storasyrans lite basigare stämma skapades ren och skär magi större delen av kvällen. Deras röster passar otroligt bra ihop, ofta låter det nästan störande perfekt. Men det är ju onekligen lite av ett i-landsproblem.

Klara lirar gitarr och har ju fördelen att kunna röra sig lite fritt på scenen. Hon drog ibland iväg ett par meter med lite hopsasteg. Johanna däremot som lirar det osexiga istrumentet keyboard tvingades ju stå där hon stod under den cirka 90 minuter långa konserten. Hon behövde dock inget trombosprofylax för det inte, hon bjöd istället på ett headbangande av sällan skådat slag, kalufsen yrde över hela lokalen. Det bör noteras att både Klara och Johanna har sagolikt vackert hår och att ingen människa på denna jord kan klä så bra i tantiga klänningar som dessa två. Assnygga var de!

Johanna till vänster, Klara till höger.

Åter till själva musiken. Jag hade svårt att urskilja vilka låtar som var vilka eftersom jag inte lyssnat så tokmycket på duon. "New Years Eve" stack dock ut lite för den spelades med något mystiskt instrument som var en korsning av en gurka (instrumentet gurka), en harpa och ett dragspel.

"Wolf" gillade jag också starkt, Klara sjöng skjortan av den och det blev ett härligt vargtema på ljusspelet bakom duon som var som en mysig LSD-trip att titta på.

Bäst: stämbanden i sång.
Sämst: stämbanden i tal.

Betyg 4,5 (av 5)

First Aid Kit till Växjö

Den 14 februari lirar folkpopundret First Aid Kit på konserthuset i min så kallade stad. Det är ju riktigt stort. Biljetterna är fixade sedan länge så nu är det bara att räkna ner dagarna.

Jag var inte helt lyrisk över deras succéalbum från i fjol, jag förstod inte riktigt vad som var så himla bra. Men nu, sisådär ett år senare, har poletten trillat ner. Helt klart ett av förra årets bästa svenska plattor.

First Aid Kit - The Lion's Roar

Jag har alltid gillat dessa två. Fina Johanna och Klara, blott 19 och 21 år unga, som i flera år lirat pop helt olik någon annan. För ett par veckor sedan släppte de deras nya platta The Lion's Roar som tros bli deras BIG break. Den spelades in i amerika med en massa flådiga producenter och så.

Och klart som korvspad att The Lion's Roar är ett kompetent album. Allra bäst är titelspåret med sin smattrande gitarr och mäktiga sång. På god andra plats kommer nyss släppta singeln "Emmylou".

Resterande låtarna på plattan tickar på utan att riktigt beröra. Jag kan inte riktigt höra någon skillnad på dem. Det puttrar liksom på och alltsammans blir till en salig smet. Inte helt olik den misslyckade vitchokladmoussen jag vispade ihop igår. Men jag förstår ju ändå någonstans att det är bra låtar men jag kan inte hjälpa att tycka att det blir lite enformigt.

Men det är nog mig det är fel på för alla andra recensenter verkar vara rörande överrens om att detta är den bästa plattan någonsin.

Jag ger i betyg: 3 (av 5).

First Aid Kit - Emmylou

Systrarna Johanna och Klara har släppt en andra låt från nya kommande plattan. Låten heter Emmylou och är någon slags hommage till Emmylou Harris och ett gäng andra countrylegender. Och så handlar den om att sjunga tillsammans med någon man tycker om, lite som kören på mellanstadiet kan jag tänka mig (fast att man då alltså tycker om de gapande barnen bredvid sig).

- "It’s about the power of singing together with someone you love" (saxat ur First Aid Kit's hemsida)

Emmylou bjuder på skönsång och läcker lyrik. Videon är inspelad i Kalifornien och systrarna är härligt hippie i sedvanlig ordning.



Nya plattan släpps den 18:e januari.

Trolskt värre från First Aid Kit

Kanske höstens bästa låt! Eller tog jag i nu?

Anna Ternheim - The Night Visitor

Jag har inte lyssnat så värst mycket på Anna Ternheim, knappt någonting faktiskt. Har väl tyckt att hon är ungefär lika spännande som indiemusiker är mest, alltså helt ospännande.

Men jag fick nys om att hon drog till Nashville för att spela in sin senaste platta The Night Visitor så jag gav henne en chans.

Och tacka fan för det för det här är årets finaste platta tror jag. Bästa låten är nog Walking Aimlessly som är alldeles magnifik. I fredags spelade hon upp den på Skavlan och körades då av tjejerna från First Aid Kit vilket ju var en härlig kombo. Se bara vilken kemi.



Just den låten är ju faktiskt rätt country men övriga plattan är väl snarare poppig, med en lantlig känsla i och för sig. Det är lätt att föreställa sig Anna sittandes i någon liten stuga uppe i Tennesseebergen med en budweiser i näven plinkandes på en Gibson. Det är en fin bild på något vis. Och det är en fantastiskt fin röst hon har, det ska hon verkligen ha cred för, det är mycket den som gör det här albumet. Den och den snygga frillan som är så perfekt slafsig.

Bäst: Walking Aimlessly, The Longer The Waiting (The Sweater The Kiss), Ghost of A Man, What Remains?

Om ni är precis lika tappade bakom flötet som jag och alltså missat Annas storhet får ni omedelbums surfa in på Spotify och lyssna på henne.

Tisdagen med Patty, Patti och Patty

Jag jobbade dagskiftet idag. Som vanligt efter ett tungt arbetspass gick jag hem och la mig platt på soffan. Jag förstår verkligen inte hur folk kan jobba, säg ett 8-timmarspass, och sen gå hem och göra något aktivt, typ rasta hunden eller leka med barnen eller slå ihop någon slags måltid. Det går helt förbi mitt förstånd, hatten av till er alla som gör sånt.

Där på soffan lyssnade jag sen på Patty Loveless och hennes fina stämma. Idag fastnade jag särskilt för Half Over You. Det var en härligt deppig låt att lyssna på såhär på en ruggig septembertisdag.

Sedan surfade jag in på den här bloggen och möttes där av en underbar cover av Patti Smiths Dancing Barefoot av First Aid Kit. Jag håller även på att läsa hennes bok för tillfället och hittills är den mycket trivsam läsning, men jag läser böcker vansinnigt sakta. Någonstans 2013-2014 har jag kanske läst ut den.

Patti i ung version.

Nu tittar jag på fotbollen i mute och ackompanjerar det hela med Patty Griffin. Jag tycker hon är helt fantastisk. Här spelar hon med Emmylou i superfina Little Fire.


Samtliga Pattis finns på Spotify.

first aid kit

Klara och Johanna som första hjälpen kitet heter var på nyhetsmorgon imorse. Jag tycker de är rätt bra faktiskt trots att de faller under kategorin störiga indiemusiker. Det som framförallt talar emot dem dock är att de bara är 18 och 20 bast. Jag är inte stor nog att unna så små människor framgång.

Men allvarligt talat så sjunger de fantastiskt bra och det är ju egentligen väldigt imponerande att de är så unga och så duktiga.

Jag vill ändå lite småsint påpeka att de nog fått en del draghjälp av deras far som är gammal musiker och nu deras producent.

Här är en video på den fina låten I Met Up With The King.


Och här är de på nyhetsmorgon och jammar loss på en cover av Johnossis What's The Point. Klicka upp den i fullskärm så ni ser nåt.

Alltså gillar jag dessa två men har lite svårt för deras allmänna flyt i livet.