Kerstin VM-bloggar! Sverige - England 2-1

Efter Sveriges snöpliga sorti ur semin var det igår dags att ladda om för bronsmatch. För motståndet stod ett gäng engelskor som dittills levererat stabil fotboll. Man farhågade att Sverige skulle få nöja sig med den nesliga fjärdeplatsen, speciellt eftersom de också drabbades av det oturliga helgula matchstället.

Men Sverige fick istället lite av en drömstart. Redan i 11:e minuten hittade Asslani rätt mellan målstolparna. Hon som häromdagen lämnade planen på bår med fixerad nacke. Ytterligare 11 minuter senare gjorde Sofia Jacobsson VM:s bästa prestation. Hon bara tog med sig bollen och tjongade in den i mål, helt utan krusiduller. Det är så man måste göra oftare om man vill bli världsmästare.

Segern kändes vår. Men England kom tillbaka. 2-1 i 31:a minuten och strax därefter 2-2. Trodde man. Men Ellen White hade fått bollen på armen i straffområdet. VAR-gänget såg rött! Men lät enligt VAR-tradition White först förnedra sig med vilt firande innan målet bortdömdes. Detta var dessutom andra matchen på raken hon drabbades av det ödet. Kanske någon där uppe försöker säga henne att hennes målgest är det fånigaste som florerat på en fotbollsplan sedan Kenneth Andersson avlossade två revolvrar i VM 94.

Andra halvlek bjöd sedan på jämnt spel. Stackars Rolfö som var tillbaka efter avstängning åkte fort ut igen. Denna gången på grund av patologisk klenhet. Högst oklart vad som drabbade henne men plötsligt kunde hon inte använda sin fot. Man måste ändå imponeras av hjälpmedelsförskrivningen inom landslaget. Kort efter "skadan" hade hon ett par kryckor i nävarna. Se och lär Växjö kommun!

I slutminuterna var England rysligt nära ett kvitteringsmål men plötsligt lyckades Nilla Fischer med konststycket att göra en sak rätt på en fotbollsplan. Hon blockade skottet med pannan och fick därmed en evig plats i mitt hjärta trots att jag aldrig tidigare förstått hennes storhet.

Brons till Sverige! Slutet gott allting gott, men man kan ändå om man är en pessimistisk jävel välja att störa sig på att man inte tog sig till final när chansen fanns. Jag är en sådan person.

Det poserande landslaget.

Í skrivande stund pågår finalen. Med lite otur kommer även ett finalreferat. Sedan kan vi alla gå vidare med livet.

Kerstin VM-bloggar! Nederländerna - Sverige 1-0

Efter att mirakulöst slagit ut Tyskland i kvarten hade Sverige nu ett gyllene läge att komma till VM-final. Men det blev som bekant pannakaka. Likt Mona Brorsson på sista rundan i hemma-VM "sköt" Sverige bort sig.

Men det var en jämn batalj. Sverige möjligen till och med snäppet vassare matchen igenom. Men man måste ju sätta bolljäveln i mål, hur många gånger ska vi på den här redaktionen behöva påtala det?

Det hela gick till förlängning och i 99:e minuten gjorde Groenen ett förödande mål. Sverige hämtade sig inte, trots att de ju hade en hel förlängningskvart till på sig att kvittera. Det var som att luften gick ur dem. De borde ju anfallit som tokar! Istället slutade eländet med att Asslani fick en boll i huvudet via nick från holländare. Det var den mesigaste smäll jag någonsin sett. Men någon nitisk landslagsläkare var sugen på att öva nackstabilisering och packade in stackars Asslani på en bår för en ovärdig sorti. På skiktröntgen sedan kunde man konstatera att hon var utan fara. Herregud! De hade kunnat bespara henne dem röntgenstrålarna om de bara tittat på reprisen. Bollen smekte lite lätt hennes vänstra kind.

Det slutade 1-0 till de glada holländarna. Sverige kan i alla fall trösta sig med att slippa bli överkörda av USA i finalen, de har ju varit VM:s klart bästa lag. Som om de spelar i en annan liga. Nu väntar istället England i bronsmatchen. Det kan bli en snoozefest av sällan skådat slag. Jag hoppas därför Gerhardsson släpper in glädjespridaren Janogy från start. Är han riktigt crazy låter han även underskattade Hurtig spela trots att Rolfö nu är tillbaka. Imorgon vet vi.

Eländes elände! I alla fall ett vackert bortaställ.

Kerstin VM-bloggar! Tyskland - Sverige 1-2

Så kom äntligen dagen då Sverige slog Tyskland i fotboll för damer. Det känns som en ny tideräkning har börjat.

Den historiska matchen utspelades i ett hett Rennes. Graderna hade klättrat över 32-märket vilket innebar cooling breaks i 30:e och 75:e minuten. Inte nog med att professionella fotbollsspelare får betalt för att leka hela dagarna, de får också hjälp med att sköta sin vätskebalans. Det skulle inte förvåna mig om någon FIFA-representant också torkar dom i baken efter toalettbesök.

Sveriges fotbollsförbund hade budgeterat för semifinal, men i den budgeten ingick tydligen inte hotell med luftkonditionering. Svenskorna såg därför redan före match helt slut ut. Men snåljåpandet visade sig vara ett genidrag. Svenskorna var acklimatiserade medan de nedkylda tyskorna fick en obehaglig överraskning när de äntrade den kokande arenan. Trots det tog Tyskland tidigt ledningen. Men kort därefter fick Sofia Jakobsson en långboll serverad och smackade elegant in den i mål. Hon firade med att springa ut till Coach Gerhardsson för en high ten. Det var ett så gulligt ögonblick att jag förlåter honom för otyget att inte spela den bästa elvan mot USA i gruppfinalen.

Matchen igenom var faktiskt Sverige det bättre laget. Målchanser haglade (med svenska mått mätt). Tidigt i andra halvlek gjorde Blackstenius sitt andra mål i turneringen och fastslog slutresultatet.

Bäst i blågult var de båda målgörarna. Men laget som helhet gjorde en solid insats. Den enda som inte levererade var Nilla Fischer som för hundrade gången i karriären drabbades av kramp i en livsviktig landskamp. Kan inte någon i landslagsläkare bara peta i henne lite magnesium?

Nu väntar Holland i semin och sen kör vi över de störiga jänkarna i finalen!

Vackert bortaställ!

Kerstin VM-bloggar! Sverige - Kanada 1-0

Kvartsfinalen är säkrad! Sverige besegrade femterankade Kanada och bjöd stundtals på riktigt bra fotboll. Men vi tar det från början.

Ordningen var återställd och Gerhardsson ställde upp med bästa elvan (vad annars?). Första halvlek var dock något av en snoozefest, det var mjäkigt spel från alla fronter. Inte för att man önskar matcher som England - Kamerun där kamerunskorna helt uppenbart hade feldoserat sin psykofarmaka den morgonen. Aldrig i mitt liv har jag sett mer psykiskt labila människor. Men vi är kanske alla bara ett VAR-beslut från ett psykbryt?

Åter till match. Första halvlek mållöst. Andra halvlek bjöd på vassare spel. Det fanns till och med perioder då jag riktigt imponerades av Sveriges passningsspel. Bollen passades på ett tillslag, klappklappspel snudd på! Det vackraste ordet i svenskt språkbruk för övrigt.

I 55:e minuten kom så belöningen. Stina Blackstenius petade in bollen i mål. Som jag gillar den tjejen, bäst när det gäller! Men när ska svensk media lära sig uttala hennes födelseort? VASSTENA säger man!

Strax därefter hade Asslani oturen att äga ett par armar. Fadäsen gav straff. Men Hedvig Lindahl fångade bollen likt en Ravelli anno 94. Det var ett magiskt ögonblick. Framförallt uppskattade jag sättet svenskorna firade räddningen på. Det var sydeuropeiskt. Mer sånt!

Men låt oss prata lite om VAR. Inte en enda människa såg att bollen studsade på Asslanis övre lemmar förutom det lilla äckliga VAR-teamet som tydligen inte har någonting bättre för sig. Jag tycker dessutom att den nya handsregeln är en katastrof. Nu ska man alltså binda upp sina armar på ryggen för at undvika foul. Det är ett synnerligen onaturligt sätt att spela fotboll på.

Men Sverige höll undan och vann med 1-0. Dessutom visade de på mer känslor än vanligt och det har jag väntat på! På lördag möter vi Tyskland och kanske blir det dagen då vi äntligen slår dom jävlarna.

Auf wiederschauen!

Goaaaaaal!

Kerstin VM-bloggar!

Matchreferatet från torsdagens gruppfinal mot USA utgår eftersom det var det sopigaste jag sett. Gerhardsson valde att peta in ett gäng nya förmågor eftersom "stjärnorna" behövde "vilas" inför avancemanget som redan var säkrat. 

Sedan när klarar inte elitidrottande fotbollsspelare att spela match två gånger i veckan utan att gå sönder? De har väl som heltidsjobb att träna upp sina kroppar till att klara av just fotbollsspel? Eller vad gör de hela dagarna?

Skämmes Gerhardsson som snuvade oss fotbollsfantaster på en fantastisk landskamp mellan två stornationer. USA hade kanske varit en för stor mumsbit oavsett startelva men att ge bort poängen till motståndarna är ovärdigt ett landslag. 

Även om Sverige nu tråcklar sig vidare så har de redan förlorat i min bok. Man spelar VM var fjärde år, då spelar man för vinst i alla matcher. Annars kan man lika gärna skaffa sig ett vanligt pisskneg som vi övriga.

Imorgon möter vi Kanada. Vi kan ge oss fan på att de vilande spelarna nu kommer in och helt tappat momentum och gör självmål eller kissar på sig eller nåt.

Väl mött i eftersnacket på den här så kallade countrybloggen!

Sober tränarlook får man ändå ge honom.

Kerstin VM-bloggar! Sverige - Thailand 5-1

Matchen mot blåbäret Thailand skulle i princip bara spelas av. Matchen var på förhand vunnen. Den sämsta typen av förutsättningar. ALLT att förlora! Och mycket riktigt kändes det ju också som en tafatt tillställning trots jättevinst med 5-1.

Matchen började dock alert med VM:s hittills snabbaste mål när Sembrant nickade in bollen i thailändsk kasse efter bara sex minuter. Därefter haglade chanserna men det var okoncentration i sista bolltouch och bollen flög all over the place som Prins Daniel säkert noterade på läktarn. Asslani tog tillslut saken i egna händer och helt egocentriskt bara sköt bollen i mål i jättekonstig vinkel. Jag tycker mig äntligen förstå hennes storhet.

Rolfö satte sedan trean med en kraftfull vänsterrdoja. Tur att hon har den för i övrigt verkar hon tämligen omlämpad som fotbollsspelare. Hela uppsnacket handlade om hur skadedrabbad hon varit och att hon i princip inte tål att träna. Efter 45 minuter fick hon därför bytas ut för att inte drabbas av akut artros eller dylikt. Jag ifrågasätter yrkesvalet.

Andra halvlek var sedan en särdeles snoozefest. Olivia Schough kom in och var sitt vanliga yviga jag. Till exempel så blockade hon ett skott av formstarka Janogy. Klassisk Schough.

Lina Hurtig hade kanske inte heller sin bästa dag. Hennes gänglige kropp segnade ner för räkning både en och två gånger. Sista gången efter en brutalt hård boll rätt i huvet. Hon såg så där härligt mosig ut som bara en skandinav på rivieran kan. Men hon kom på benen igen och visade kvalitéer i 81 minuten när hon snyggt nickade bollen i mål.

Strax därefter fick en Thailändska plötsligt luft under vingarna och lyckades kontra in ett reduceringsmål. Givetvis helt meningslöst men den thailändske coachen grät som om hon fött sin förste. Damfotboll när det är som vackrast.

Det sista som hände var att en thailändsk hand genererade straff till Sveriges favör. Ingen märkte det men ingenting undgår VAR-männens vakande ögon. Jag kan tycka att man ska få lov att komma undan med en hands när man gör det så elegant att ingen ser det i realtid.

Rubensson satte i alla fall straffen och det blev en komfortabel seger.

På torsdag blir det allt annat än komfortabelt. USA kommer eventuellt ha lekstuga med oss.

Goal!!!

Kerstin VM-bloggar! Sverige - Chile 2-0

Efter ett par dagars obskyra matcher var det äntligen dags för Sverige att kliva in i världsmästerskapet i fotboll. Chile stod för motståndet och skulle på pappret bara vara en liten empanada att tugga i sig. Men det blev en onödigt dramatisk afton i Rennes.

Första halvlek ägde Sverige fullständigt men det var uddlöst på topp och de klara målchanserna lyste med sin frånvaro. Andra halvlek var likadan. Dock blev Sverige snäppet vassare på topp i och med inhoppande Hurtig och Anvegård. Men säg den lycka som varar för evigt. Ett monsunregn bröt ut och strax därefter blixtrade det så våldsamt att domaren fick avbryta matchen. Jag är personligen mycket skeptisk till att en spelare får blixten i huvudet när man omringas av ett ramverk av stål men vad vet jag.

Matchen återupptogs exakt kl. 20:12. Hur man kom fram till denna tidpunkt kommer för alltid var en gåta. Man hade gärna suttit med på det FIFA-mötet.

Åter till match. Sverige hade nu bara dryga tjugo minuter på sig att skicka in bolldjävulen i mål. I grevens tid kom så äntligen ett förlösande mål. Asslani dundrade in bollen och proppen var ur. På övertid bjöd sedan underbarnet Janogy på ett konstnummer och visade hur en slipsten ska dras. Slutet gott allting gott. 

Mååål!