Visar inlägg med etikett Caitlin Rose. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Caitlin Rose. Visa alla inlägg

måndag 10 juli 2017

Matt Haeck - Late Bloomer

Jag anade redan på skivomslaget att den här Haeck skulle ha något visst. Under åren som semiseriös countrykonnässör har jag lärt mig att man i allra högsta grad kan judge a book by its cover. Album som har en bildruta är alltid säkra kort.

Så ska det se ut!
Men nog om detta herregud. Min poäng vara egentligen att jag aldrig hört talas om musikanten Matt Haeck före jag sprang på det vackra omslaget för dryga veckan sedan. Jag har läst mig till att han föddes i Barbados till missionerande föräldrar och till och med själv utbildat sig till pastor innan han kom på bättre tankar och satsade helhjärtat på musiken. Late Bloomer är hans debutplatta.

Jag gillar det mesta här. Framförallt vilar det något väldigt opretentiöst över hela alstret. Haeck sjunger tämligen mediokert och ett par av låtarna är rätt bleka men som helhet har ändå debuten något väldigt charmerande över sig. Det är därför svårt att peka ut några toppspår, Late Bloomer är liksom bättre än summan av sina delar.

Vackra countryvisorna "Wonderful Wild Tennessee Child", "Lovin' Off My Mind" och "Cotton Dress" (duett med Caitlin Rose) adderar dock välbehövligt lugn till den något spretiga debuten.

Betyg: 3,5 (av 5)

onsdag 30 mars 2011

flotta tips

Jag uppskattar verkligen alla fina kommentarer jag får här på bloggen. Det är nästan lite sjukligt hur glad jag blir när jag ser att någon stackars sate varit inne på min tramsiga blogg och kommenterat.

Jag uppskattar särskilt att få tips på bra countrymusik som jag på något märkligt sätt missat. Stefan tipsade mig om följande artister.







Ashley Monroe tycker jag inte låter helt olik en ung version av Lee Ann Womack, vilket ju är ett rysligt gott betyg.

Caitlin Rose går snäppet mer åt indiehållet med den där skönt monotona rösten och intentsägande white trash-inspirerade videon. Verkligen en artist jag vill höra (och se) mer ifrån.

Pete Molinaris One Stolen Moment är också fin men jag hade lätt klarat mig utan det störiga elpianot (eller vad det nu är för oväsen som sköljer över en 1.51 in i låten).

Tack för bra tips Stefan!