Idol 2015: Sjunde fredagsfinalen

Mitt liv har visst fått sig ett rejäl uppsving för även i fredags lyckades jag med konststycket att ha något viktigare för mig än att titta på Idol. Jag var på restaurang som en helt vanlig människa.

Men nu har jag svept igenom alla uppträdanden på Play och holy cow vilken show! Samtliga idoler måste varit djupt nere i LSD-påsen och grävt för deras Motowntolkningar var helt overkliga. Temat för kvällen var alltså Motown, typ funkig soul med storband.

Eftersom ingen förmodligen bryr sig om mina pretentiösa idolrecensioner så nöjer jag mig med att bara konstatera att Axel var bäst i fredags. Se bara på den stiliga Norrköpingsbon!

Idol 2015: Sjätte fredagsfinalen

Inte nog med att jag förstörde fredagkvällen med hårdrock (se föregående inlägg), jag missade också väldspremiären av countrytema på svenska idol. Men nu har jag tittat på samtliga bidrag på Play. Det var en afton av blandad kvalitet, men för de flesta ändå ett fall framåt.

Simon hade äntligen lämnat mansklänningen hemma och tagit på sig en välsittande byxa. Inte en dag för tidigt om ni frågar mig. Med sig på scenen hade han sin akustiska gitarr och bjöd på en stämningsfull version av First Aid Kits mästerverk "My Silver Lining".

Frans hade också en bra kväll. Han sjöng Dixie Chicks "Not Ready To Make Nice" och gjorde den med den äran, otippat nog. Han har verkligen lyft sig från första omgångarnas katastrofala uppträdanden.

Martin sjöng "Hey Brother" med klassisk Martininlevelse. Alltså promenader över scenen och små rörelser med de korta Tyrannosaurus Rex-armarna. Så fel men ändå så rätt.

Axel hade en dålig kväll. Han sjöng Rascal Flatts "Life Is A Highway" och tog i så mycket att han nästan pinkade på sig i de tajta jeansen.

Även Tove var något övertänd tyckte juryn. Men jag tycker hon gjorde en riktigt frejdig version av Taylor Swifts "Love Story". Av alla årets små idolaspiranter så tror jag faktiskt det är Tove som kommer bli nåt. Men jag kan ha fel, det har hänt många gånger förr.

Amanda sjöng Dollyklassikern Jolene och gjorde det helt okej. Men den enkla låten kan ju en apa sjunga.

Hasta la vista fick vi tillslut säga till Ida, denna tappra människa som hängt löst var och varannan fredag. Nu åkte hon ändå ut med fanan i topp efter en hyfsad tolkning av "Man! I Feel Like A Woman".

Kvällens bästa.

Idol 2015: Femte fredagsfinalen

Denna veckas idolresumé utgår på grund av att jag inte tittade.

Idol 2015: Fjärde fredagsfinalen

Finns det något härligare än att avsluta en hård arbetsvecka med en kall öl framför Idol? Troligtvis. Här kommer ändå en rapport om omgång fyra.

Temat för kvällen var 90-tal. Jag såg fram emot Leila K, Shaggy och kanske lite Rednex. Men det blev istället något av en Gold FM-afton med hits som "Ironic", "It Must Have Been Love" och nån gammal Shania Twain dänga.

Först ut var Amanda som bjöd på en sirlig version av Britney Spears "Baby One More Time". Det var lite småsegt men inte direkt dåligt och då kan man i regel räkna med att någon annan gör lite sämre ifrån sig. Anna-Sofia var näst på tur och rev av en solid version av "That Don't Impress Me Much" (som tyvärr inte impressade så much på svenska folket).

Mysmongot Martin rockade sedan loss med elgitarr och scarf. Jag hade gärna varit utan scarfen men i övrigt var det top notch, vilken röst alltså. Frans kom sedan upp på scenen och framstod som rena Wiener Sängerknaben i jämförelse. Men jag gillar ändå Frans, trots att han knappt gjort något bra nånsin.

Tove sjöng skjortan av Alanis Morisettes klassiker "Ironic". Jag tyckte det var fantastiskt, juryn hade som vanligt varsin pinne i röven och tyckte det var lite mycket vibrato eller nåt. Axel sedan sjöng "It Must Have Been Love" och gjorde det bra men jag kan inte förlåta honom för den fula byxan. Det är, har aldrig varit, kommer aldrig vara, snyggt med en byxa som hänger som en magsjuka i grenen.

Kvällens bästa var glädjande nog Ida med No Doubts "I'm Just A Girl". Hon var grymt bra, men det var hon ju även förra veckan bara att juryn då inte fattade det. Ikväll fick hon i alla fall äntligen beröm från den bipolära juryn och det var ju inte en dag för tidigt!

Simon tog återigen på sig det fulaste tygstycke han kunde hitta och sjöng jättebra. Lite förutsägbart kan jag tycka.

Sist men inte minst Bori. Kanske hade han snubblat över en dos amfetamin för han for runt som ett eldklot på scenen. Juryn gav stående ovationer och Bori grät. Det var ett fint litet idolögonblick.

Turen att lämna cirkusen gick denna vecka till Anna-Sofia. Grattis säger vi till henne!

Kvällens vinnare!

Idol 2015: Tredje fredagsfinalen

Välkommen till Sveriges sämsta countryblogg som nu för tiden mest handlar om Idol och Atleterna.

Idolaspiranterna är redan inne på sin tredje vecka, temat för gårdagen var girl/boyband. Man kan tycka att det skulle passa de små idolerna som handen i handsken men förvånansvärt många av dem famlade i mörkret. Frans till exempel som väl är så mycket boyband en människa kan bli bjöd på en föga sprakande show. Att han och hans stela höfter får vara kvar vecka efter vecka är mycket märkligt. Axel verkar också drabbats av en släng åldersreumatism trots bara 21 år på jorden. Kanske hindrar hans tajta byxor honom från att röra sig fritt på scenen.

Ida tycker jag hade en riktigt bra kväll. Det var sång och dans och glädje på scenen. Juryn tyckte det var karaoke (eh är det inte exakt vad Idol är?) och sågade henne åter längs fotknölarna. Stackars Ida alltså. Hon är inte min favorit men hon är verkligen inte sämre än exempelvis Anna-Sofia eller Frans.

Simon var duktig som vanligt men jag är nu officiellt trött på hans "spexiga" kläder och perfekta sång. Martin fick svidande kritik, högst oklart varför då han gjorde exakt som föregående fredagar då han hyllats till skyarna.

Bäst under kvällen var kanske Ananda även om jag tycker hennes långa, vita ben tar upp en opropertionerligt stor del av svenska folkets fredagsunderhållning. Nästa vecka tycker jag hon skulle överraska med byxor.

Tyvärr fick vi säga sayonara till mysgubben Magnus som trots en stabil insats tvingades lämna idolcirkusen. Alldeles för tidigt.

Fest hos Mange?

Idol 2015: Andra fredagsfinalen

Igår var det dags för den andra fredagsfinalen. Undertecknad missade dock showen på grund av illa vald karriär där man jobbar kvällar, helger, nätter och alla andra udda tider då vanligt folk är lediga. Nästa liv ska jag bli kontorist.

Men nu har jag sett reprisen på paddan, så här kommer en resumé.

Temat för kvällen var one hit wonders. Många av låtarna var säkert tio år gamla och eftersom merparten av deltagarna inte är särskilt mycket äldre än så var det för många helt okända verk. 16-åringen Anna-Sofia hade till exempel hört endast tre av låtarna förut enligt egen utsago. Trots det rev hon av en hyfsad version av "Schackles" men tjejen är ju onödigt ung alltså. Jag tycker åtminstone att man ska gå ut gymnasiet innan man slängs ut på idolgolvet, även om man råkar va assnygg i vallmo som Bard mycket riktigt påpekade. En annan ungdom är Kalixjäntan Tove. Jag har fram tills nu inte förstått vad juryn och svenska folket ser i henne men gårdagens framträdande gav mersmak, stabil sång och heltäckande kläder på kroppen, ett helt nytt koncept i Idol. Juryn tyckte dock inte det var trovärdigt att en så ung tjej sjöng "Don't Mess With My Man". Men om det är trovärdighet de är ute efter kan de väl sluta plocka ut blöjbarn på audition.

Killarna var som vanligt de starkast lysande stjärnorna, Allra mest gnistrade det om Magnus, trots att han hade på sig en calicifärgad polotröja. Han sjöng "Tainted Love" och charmade alla med sina glittriga ögon och djupa norrländska. Hur det än går för Mange i Idol kan jag redan nu se honom göra en karriär av att sitta i Dobidoo och sprida mysig fredagsstämning till svenska folket, och det är sannerligen inte alla människor som besitter den egenskapen. Frans framträdande var ett fall framåt, men efter förra veckans magplask hade han iofs inte många andra håll att falla åt. Om han bara skaffar sig en personlighet tror jag han kan växa sig in i den här tävlingen. Han sjunger ju som en liten ängel när han väl lyckas pricka en ton.

Axel famlade tyvärr lite i mörkret denna vecka men får väl skylla sig själv när han väljer en så töntig låt som "Save Tonight". 

Simon drog på sig det konstigaste han kunde hitta i klädväg och gjorde en solid version av "Somebody That I Used To Know" men man har sett bättre från honom. En som återigen levererade var Örebrosonen Martin, artisten som egentligen gör allting fel på scenen men som vi alla älskar ändå. Expressens krönikör sa det egentligen bäst, "Han är anspråkslös, rör sig okoordinerat, men ändå fyller han ut scenen på ett sätt som ingen annan har lyckats med i år."

Adam åkte ut. Synd för honom men något Idolmaterial var han väl aldrig, till exempel var han ju gammal som gatan med sina 25(!) år.

Tove "Don't Mess Wit My Man" Burman

Idol 2015: Första fredagsfinalen

I fredags drog äntligen Idol igång på riktigt. Antalet deltagare var nu efter audition, slutaudition och kval nere på tolv individer. Jag hävdade i föregående idolrelateterade inlägg att jag älskar varenda en av idolaspiranterna, kanske var det aningen magstarkt med facit från första finalen i hand.

Frans till exempel, som jag ändå gillar när han har en bra dag, måste väl snart ha satt sin sista potät i idollandet. Han var verkligen urkass i sång och utstrålning, men ser man ut som en liten körgosse kan man tydligen segla fram i livet på en räkmacka ändå. Ett par andra var också tämligen anonyma under kvällen, till exempel Anna-Sofia och Ida som jag inte för mitt liv ens kan minnas vad de sjöng.

Bäst under kvällen var istället Martin som verkligen rev taket med sin tolkning av "Some Nights". Axel från Norpan var också riktigt vass och hans formkurva går stadigt uppåt.

Hasta la vista fick vi säga till Lina som åkte ut. Hon var långt ifrån sämst under kvällen men svenska folket har ju aldrig varit så duktiga på att bedöma det. Jag gillade henne och tror hon kan bli nåt om hon bara glömmer alla goda råd från idoljuryn.

Kvällens bästa!

Idol 2015: Startfältet

Idol är inne på sin elfte säsong. Många programledare, juryer och inte minst idolaspiranter har passerat förbi genom åren. Man skulle kunna tro att programmet vore urvattnat vid det här laget men efter att Per Lernström tog över vid rodret säsong 8 tycker jag kvalitén stadigt gått uppåt. Jag gillar Per starkt, mer sympatisk människa får man ju leta efter. Det känns också som juryn efter dryga tio år på posten äntligen hittat rätt nivå i hur man behandlar sina medmänniskor, till och med djävulens lilla sändebud Bard har framstått riktigt gemytlig.

Årets stora tillgång är dock de fantastiska små idolerna. Vilket gäng alltså. Jag älskar varenda en av dem, nästan. Framförallt är det många härliga grabbar i år, det är lite tunnare på tjejfronten men Simon Zion väger ju upp lite med sin androgyna utstrålning.

Simon är en av mina favoriter givetvis. Med två smått fantastiska framträdanden under kvalveckan får man ju vara kliniskt deprimerad för att inte uppskatta hans showmannaship.

En lite yngre kille som jag gillar starkt är Frans Walfridsson, 17-åringen som är två äpplen hög men har den vackraste pojkstämma jag någonsin hört. Igår gjorde han mos av Rihannas "Stay" och sjöng sig till en speciell liten plats i den här countrybloggarens bultande hjärta.

Axel från Norrköping fick ett wild card av juryn och förvaltade det väl med en rörande version av Veronica Maggios "Snälla bli min". Inte ett öga tort alltså. Juryn grät, Per grät, Axel grät, publiken grät. Alla grät! Många sjunger egentligen bättre än honom men få har hans fina känsla. 

Magnus gjorde en solid insats i torsdagens kvalomgång och tog sig mycket rättvist vidare. Igår fick han dock svidande kritik från juryn, det var surt hit och pitchigt dit. Jag tyckte det var kanon, men kanske är jag tondöv för jag håller sällan med juryn i deras musikaliska omdömen. Klart är i alla fall att Mange har tävlingens glittrigaste ögon och det kan han säkert komma hur långt som helst på.

Enda tjejen värdig en plats på min topp femma är Amanda. I måndags bjöd hon på både rap och sång i och med en helt galen version av Iggy Azaleas "Fancy". Alla andra hade floppat en sån låt totalt men Ghetto Barbie seglade igenom det hela med störigt gott självförtroende. Utan någon konkurrens tävlingens vassaste tjej.

På fredag är det dags för säsongens första fredagsfinal. Jag är så exalterad att jag nästan pinkar på mig, hur känner ni?

Kvinnor kan!