Nu är balkongsäsongen här! Nytt för i år är att jag inte har getingar boendes i balkongräcket.
Musiklistan är dock den samma. Perfekt ljummen country och lite annat lustigt för lata dagar ute!
Länk här.
Visar inlägg med etikett Carter Sampson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Carter Sampson. Visa alla inlägg
lördag 20 april 2019
tisdag 1 januari 2019
Årets album 2018
Det har varit sömnigt värre på den här bloggen under sluttampen av detta året. Bara ett inlägg på hela december månad till exempel, och det tillägnades lustigkurren Mattias Alkberg av alla människor (*emoji som tar sig över pannan).
Musikåret 2018 var heller inte överdrivet vasst men bjöd åtminstone på tio prima verk, och det räcker ju till en årets bästa-lista som ingen människa bett om. Så här kommer den!
10. Parker Millsap - Other Arrangements
Killen med guldstrupen följde upp sitt magnifika verk från 2016 med en onödigt rockig platta som inte riktigt var min smakpalett. Ett par spår var ändå så bra att han kniper sistaplatsen. Till exempel "Your Water" och "Come Back When You Can't Stay".
9. Lindsay Lou & The Flatbellys - Southland
Lindsay Lou & co kom från ingenstans och bjöd på ett spretigt musikaliskt verk. Hög högsta nivå och låg lägsta nivå. Lite som en Calle Halvarsson i skivformat.
8. Rosanne Cash - She Remembers Everything
Jag skrev en snajdig recension av den här plattan till Smålands Country Nytt och gav den hela fyra cowboyhattar (av 5), men glömde visst publicera den i egen blogg. Det är i alla fall ett mege kompetent verk av den rutinerade sångerskan. Inte riktigt lika magiskt som föregångaren The River and The Thread men snudd på.
7. Vivian Leva - Time Is Everything
Vivian Levas subtila Bluegrass är right up my alley. Lågmält och opretentiöst.
6. Elise Davies - Cactus
2018 var året då Elise Davis äntligen lyckades släppa ett verk som var tillgängligt für alle. Cactus var förlösande för alla oss som väntat på hennes släpiga såscountry enda sedan mästerverket Cheap Date från 2011 som sedan länge försvunnit från jordens yta.
5. Carter Sampson - Lucky
Bonniga Oklahomatjejen Carter Sampson flyger märkligt lågt under radarn. Hennes Wilder Side från två år tillbaka var sinnessjukt fin utan att någon direkt tog notis. Nu har hon följt upp med Lucky som kanske bjuder på årets låt i riviga "Rattlesnake Kate".
4. Lori McKenna - The Tree
Lori McKenna spelar i en helt egen division i kategorien singer/songwriter. Hon fullständigt sprutar ur sig den ena klassikern efter den andra. The Tree bjuder på åtminstone på 5-6 tidlösa countryvisor.
3. Caitlin Canty - Motel Bouquet
36-åringen från Vermont har släppt en hel drös album men på Motel Bouguet hittade hon verkligen hem. Tio drömlika spår som strösslas med Cantys ljuvliga röst, stråkar, jazzvisp och annat som man som countrynörd går igång på.
2. Brandi Carlile - By The Way I Forgive You
Man vet att en artist är på väg mot något stort när hen låtar sig bli målad i olja för skivomslaget. Och mycket riktigt är Brandi Carliles senaste platta hennes bästa, och då har hon ändå släppt ett par riktiga pärlor sedan debuten 2005. By The Way I Forgive You är ren och skär magi. "Party of One" är kanske tidernas vackraste pianoballad.
1. Ashley McBryde - Girl Going Nowhere
Årets förstaplats går tveklöst till Ashley McBryde. 35-åringen från Arkansas gjorde det udda draget att släppa en platta som lät uppfriskande omodern. Girl Going Nowhere låter som 90-talscountry; glatt och otvunget! Svårare är det visst inte att göra årets bästa platta.
Musikåret 2018 var heller inte överdrivet vasst men bjöd åtminstone på tio prima verk, och det räcker ju till en årets bästa-lista som ingen människa bett om. Så här kommer den!
10. Parker Millsap - Other Arrangements
Killen med guldstrupen följde upp sitt magnifika verk från 2016 med en onödigt rockig platta som inte riktigt var min smakpalett. Ett par spår var ändå så bra att han kniper sistaplatsen. Till exempel "Your Water" och "Come Back When You Can't Stay".
9. Lindsay Lou & The Flatbellys - Southland
Lindsay Lou & co kom från ingenstans och bjöd på ett spretigt musikaliskt verk. Hög högsta nivå och låg lägsta nivå. Lite som en Calle Halvarsson i skivformat.
8. Rosanne Cash - She Remembers Everything
Jag skrev en snajdig recension av den här plattan till Smålands Country Nytt och gav den hela fyra cowboyhattar (av 5), men glömde visst publicera den i egen blogg. Det är i alla fall ett mege kompetent verk av den rutinerade sångerskan. Inte riktigt lika magiskt som föregångaren The River and The Thread men snudd på.
7. Vivian Leva - Time Is Everything
Vivian Levas subtila Bluegrass är right up my alley. Lågmält och opretentiöst.
6. Elise Davies - Cactus
2018 var året då Elise Davis äntligen lyckades släppa ett verk som var tillgängligt für alle. Cactus var förlösande för alla oss som väntat på hennes släpiga såscountry enda sedan mästerverket Cheap Date från 2011 som sedan länge försvunnit från jordens yta.
5. Carter Sampson - Lucky
Bonniga Oklahomatjejen Carter Sampson flyger märkligt lågt under radarn. Hennes Wilder Side från två år tillbaka var sinnessjukt fin utan att någon direkt tog notis. Nu har hon följt upp med Lucky som kanske bjuder på årets låt i riviga "Rattlesnake Kate".
4. Lori McKenna - The Tree
Lori McKenna spelar i en helt egen division i kategorien singer/songwriter. Hon fullständigt sprutar ur sig den ena klassikern efter den andra. The Tree bjuder på åtminstone på 5-6 tidlösa countryvisor.
3. Caitlin Canty - Motel Bouquet
36-åringen från Vermont har släppt en hel drös album men på Motel Bouguet hittade hon verkligen hem. Tio drömlika spår som strösslas med Cantys ljuvliga röst, stråkar, jazzvisp och annat som man som countrynörd går igång på.
2. Brandi Carlile - By The Way I Forgive You
Man vet att en artist är på väg mot något stort när hen låtar sig bli målad i olja för skivomslaget. Och mycket riktigt är Brandi Carliles senaste platta hennes bästa, och då har hon ändå släppt ett par riktiga pärlor sedan debuten 2005. By The Way I Forgive You är ren och skär magi. "Party of One" är kanske tidernas vackraste pianoballad.
1. Ashley McBryde - Girl Going Nowhere
Årets förstaplats går tveklöst till Ashley McBryde. 35-åringen från Arkansas gjorde det udda draget att släppa en platta som lät uppfriskande omodern. Girl Going Nowhere låter som 90-talscountry; glatt och otvunget! Svårare är det visst inte att göra årets bästa platta.
tisdag 23 oktober 2018
Spotifylista: oktober
Den senaste spotifylistan bjuder på smått och gott från den alternativa countryn. En och annan popdänga har slängts in också för människor med normal musiksmak. Länk här.
tisdag 2 oktober 2018
Carter Sampson - Lucky
Sedan succén Wilder Side från 2016 har doldisen Carter Sampson släppt det ena obskyra verket efter det andra. Men nu är hon tillbaka i gammalt gott slag! Nya albumet Lucky bjuder stundtals på magisk country.
Carter Sampson har en fantastisk sångröst. Det är framförallt där hon vinner mark. För det viner ju det inte direkt runt huvudet på en med hits när man lyssnar på Lucky. Men simpla låtar som "Wild Ride", "All I Got" och "Hello Darlin'" blir väldigt vackra i hennes sällskap.
Allra bäst är dock i sammanhanget riviga "Rattlesnake Kate" som handlar om Kate som levde med 120 ormar och gjorde klänningar och skor av dem. Det hela ackompanjeras av världens vackraste instrument, dobron.
Betyg: 4 (av 5)
|
These boots were made for sitting.
|
Etiketter:
Carter Sampson,
recensioner
tisdag 27 december 2016
Årets album topp 5
5. Lori McKenna - The Bird and The Rifle
Den sanslöst begåvade singer/songwritern har verkligen skämt bort oss med stabila skivsläpp på sistone. Massachusetts (2013) och Numbered Doors (2014) var precis som denna pärla vemodig country från en av branschens mest underskattade vokalister.
4. Carter Sampson - Wilder Side
Är det inte alltid något visst med människor som har förnamn som efternamn, och vice versa. Som om de är födda för stordåd. För de flesta är hon säkert en ny bekantskap men ger man henne bara ett par sekunder på öppnings- tillika titelspåret på senaste plattan så är man ett fan.
3. Caleb Caudle - Carolina Ghost
Om jag får säga det själv så har jag något av en talang för att hitta musik som knappt nått någon annans öron. Till exempel var det väl jag som tog Sam Outlaw till Sverige. Caleb Caudle är en annan skatt jag grävt fram som resten av countrysverige verkar missat helt. Tillhör ni också den lågbegåvade klunga människor som låtit honom passera förbi obemärkt så kan jag bara gratulera, ni har elva vansinnigt vackra countrysånger att upptäcka.
2. Miranda Lambert - The Weight of These Wings
Sent på året kom så den efterlängtade dubbelplattan från Miranda Lambert. Trots enorma förväntningar kan väl ingen vara besviken. Countrystjärnan drog till med inte mindre än 24 nya färska rykande spår som var ena käftsmällen efter den andra. Faktiskt går det inte hitta en enda musikalisk dipp på den evighetslånga plattan. Hur är det ens möjligt?
1. Parker Millsap - The Very Last Day
Parker Millsap är bara 23 år. Jag mår nästan illa när jag tänker på det. Hur kan man bara ha låtar som "Heaven Sent" och "Jealous Sun" inom sig vid den ringa åldern? Pojken har alltså släppt en platta här som är så vansinnigt bra att han lika gärna kan lägga ner nu, han kommer aldrig kunna toppa detta. Kanske är han ett så kallat särbegåvat barn.
Etiketter:
Caleb Caudle,
Carter Sampson,
Lori McKenna,
Miranda Lambert,
Parker Millsap
lördag 9 juli 2016
Spotifylista: Sommar
Praise The Lord Halleluja! Här kommer sommarens spotifylista! Själv har jag i och för sig lyssnat på den sedan i april men alla kan inte vara lika på som jag. Troligtvis kommer det trilla in fler låtar under sommaren så det är lika bra att följa listan. Länk här.
Kos dere!
Kos dere!
| Jag fick en burk sill på jobbet igår. |
måndag 23 maj 2016
Carter Sampson - Wilder Side
Den här plattan upptäckte jag strax innan jag begav mig till Norge. Jag misstänkte direkt när jag såg omslaget att jag skulle gilla den, kanske för det påminner om Caleb Caudles succéplatta Carolina Ghost. Det är väl också alltid något speciellt med människor som har förnamn som låter som efternamn?
Carter började sin musikaliska bana redan som 15-åring och har kanske inte gjort något större väsen av sig på de större scenerna men tydligen har hon håvat in diverse priser i obskyra tävlingar som Telluride Troubadour Contest och varit med och grundat festliga ting som Oklahoma City's Rock n' Roll Camp For Girls. Bonniga Oklahoma är hennes hem och bas och kanske är det därför hon trots fyra album släppta inte riktigt nått ut till den breda massan.
Wilder Side är alltså hennes fjärde platta och den är alldeles ljuvlig. Hennes röst ligger som ett gosigt bolltäcke över en orolig själ. Låtarna gungar på i ett behagligt tempo, det är inte särskilt fartfyllt men tråkigt är det aldrig. Jag är svag för böljande "Highway Rider" men allt är verkligen top notch på denna übermysiga countryplatta. Delar förstaplatsen med just Caleb Caudle som årets hittills bästa.
Betyg: 4,5 (av 5)
Carter började sin musikaliska bana redan som 15-åring och har kanske inte gjort något större väsen av sig på de större scenerna men tydligen har hon håvat in diverse priser i obskyra tävlingar som Telluride Troubadour Contest och varit med och grundat festliga ting som Oklahoma City's Rock n' Roll Camp For Girls. Bonniga Oklahoma är hennes hem och bas och kanske är det därför hon trots fyra album släppta inte riktigt nått ut till den breda massan.
Wilder Side är alltså hennes fjärde platta och den är alldeles ljuvlig. Hennes röst ligger som ett gosigt bolltäcke över en orolig själ. Låtarna gungar på i ett behagligt tempo, det är inte särskilt fartfyllt men tråkigt är det aldrig. Jag är svag för böljande "Highway Rider" men allt är verkligen top notch på denna übermysiga countryplatta. Delar förstaplatsen med just Caleb Caudle som årets hittills bästa.
Betyg: 4,5 (av 5)
| Tjusigt omslag! |
Etiketter:
Caleb Caudle,
Carter Sampson,
recensioner
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














