Glad påsk!

Idag åker jag till Portugal, därför kommer bloggen ligga nere cirka en vecka. Under tiden kan ni roa er med att lyssna på den senaste spotifylistan signerad undertecknad. Länk här.

Instagram @barabaraberra

Lindi Ortega - Til The Goin' Gets Gone

Nu är Lindi Ortegas EP här. Ynka fyra spår bjuder hon på, i futtigaste laget kan jag tycka. Dessutom är en av låtarna en cover av Townes Van Zandts "Waiting 'Round to Die".

Covern är fin men inte extraordinär på något vis. Övriga spår är så klart mer spännande i egenskap av orginallåtar men det är egentligen bara titelspåret som är bra. "Final Bow" är rent dålig och kanske det segaste som någonsin passerat på mitt spotifykonto.

Nähedu Lindi! Det blir bakläxa på den här EP:n. Kom tillbaka när du har minst tio orginallåtar med bett i.

Lindi Ortega - "Til The Goin' Gets Gone"

Stoppa pressarna, här kommer ett countryrelaterat inlägg på en countryblogg.

Lindi Ortega har sedan länge varit en personlig favorit. Den kanadensiska sångfågeln verkar helt oförmögen att göra något annat än fantastisk musik, kanske för att hon sjunger som en gud. Den 17 mars släpper hon en ny EP, ett klassiskt drag inom countybranchen när man behöver få in lite mer kosing men inte har låtar nog till en hel platta. Första singeln är i alla fall top notch, som vanligt.

Årets bästa plattor plats 10 till 6

Ho ho, här kommer countrytomten med årets bästa plattor. Vi börjar med plats 10 till 6. Imorgon kommer topp 5!

10. Steve Martin & Edie Brickell - So Familiar
Uppföljaren till 2013:s dundersuccé visade sig vara nästan lika fantastisk. Men det går väl knappt att misslyckas med konceptet banjo och finurliga texter från Edie Brickells behagliga stämma. Titelspåret och medryckande "My Baby" är musikglädje i dess renaste form.

9. Dave Rawlings Machine - Nashville Obsolute
Att jag älskar Gillian Welch är sedan gammalt. Parhästen David Rawlings nasala stämma har jag haft lite svårare för, men Nashville Obsolutes lågmälda country var ändå svår att värja för. Här bjuds man på blott sju spår. Men det är inte tre minuters schlagerpop direkt, låtarna är flera minuter långa och vecklar ut sig som små berättelser. Det är vansinnigt segt men också riktigt vackert, speciellt när Gillian tar över huvudmicken.

8. Lindi Ortega - Faded Gloryville
Sparven från Toronto har länge varit en favorit här på norra Europas bästa countryblogg. Förväntningarna på hennes fjärde studioplatta var därför något upptrissade och kanske nådde hon inte upp till de orimligt höga kraven. Men har man branchens vassaste röst så kommer man undan med ett par halvdana spår. Plattan bjöd ju trots allt på ett par riktiga delikatesser, till exempel "Ashes" som är årets bästa låt.

7. Jess Glynne - I Cry When I Laugh
Trots att jag är en countrytönt in i märgen så händer det att jag ibland avnjuter så kallad populärmusik. Brittiskans debutplatta kom som en gudagåva precis när höstmörkret knackade på dörren och lyste upp årets dystraste månader. Bästa spår: "Don't Be So Hard On Yourself" och "Hold My Hand".

6. Joy Williams - Venus
När uppbrottet av countryduon The Civil Wars var ett faktum trodde man att man hört det sista av Joys sinnessjukt vackra röst. Men kvinnor kan! Joy bytte riktning och släppte något form av elektropopplatta solo. Det blev otippat fint. Lyssna bara på "What A Good Woman Does" och försök att inte fälla en tår.

God fortsättning önskar Steve, Edie, Joy, Jess, Lindi, Dave och Gillian.

Lindi Ortega - Faded Gloryville

Kanadensaren Lindi Ortega har länge varit en personlig favorit. I flera år har hon skänkt countryvärlden fantastiska låtar utan att någon riktigt tagit notis. På hennes Wikipediasida kan man läsa att hon är "Toronto's best kept secret" och det ligger något i det, även om hon nu lever och verkar i Nashville.

Har ni missat fenomenet Ortega så har ni uppenbart inte följt min blogg särskilt väl, skäms på er!

Nu är hon aktuell med sin fjärde studioplatta som heter något så vackert som Faded Gloryville. Precis som på tidigare verk bjuds man på countryvisor med en av branchens starkaste vokalister, hon har verkligen ett ess i rockärmen i och med den rösten. Själva låtarna i sig är dock tyvärr något sämre i sin helhet än till exempel de på senaste albumet Tin Star (2013). Med det blir ju svårt att hela tiden överträffa sig själv, för Faded Gloryville är verkligen inte kattpiss på något vis men de riktigt bra låtarna är något färre till antalet än vad man glupskt nog vant sig vid när det kommer till den kanadensiska sångsparven. 

Men låt oss ändå i en positiv anda fokusera på de riktigt bra låtarna. Där sticker det lugna titelspåret ut samt riviga "Run Amuck" och "I Ain't The Girl". Men allra vassast är den übereleganta "Ashes" där Ortega i klassisk Ortegamanér mycket dramatiskt beklagar sig över en kärlekshistoria som gått åt skogen, "Don't leave me in the ashes of your memory". Kanske årets låt.

Inte lika hög lägsta nivå som man blivit bortskämd med men Lindi Ortega på halvfart är ändå country i världsklass.

Betyg: stark 4:a ( av 5)

Nashville's best kept secret.

Spotifylista: sommar

Ni ligger säkert sömnlösa om nätterna och grubblar över vad jag lyssnar på för musik. Men snälla ni, det kan ni sluta med. Här kommer sommarens spotifylista och eftersom min semester bara är i sin linda så kommer jag säkert peta in en massa mer fina bitar på den vad det lider.

Kanske har ni också något vasst tips på vad man ska lyssna på sommaren 2015?

Spotifylista april

Då har det gått en vecka sedan sista inlägget så då är det väl dags för ett nytt på denna patetiska lilla blogg. Jag skyller det snåla bloggandet på att det är väldigt jobbigt att skriva på en padda. Jag borde köpa mig ett tangentbord men pengarna har i veckan istället gått till inte mindre än tre pizzor. Men aprillönen bjöd på fina påskbonusar så kanske kan jag unna mig både tangentbord och pizza nu.

Månadens spotifylista bjuder nästan bara på country, så som sig bör på en countryblogg. Länk till April's Foolin' här.

Lindi Ortega - "Tell It Like It Is"

Allas vår favotitkanadick har släppt en ny härlig singel. "Tell It Like It Is" är en typisk Ortegalåt med pampig el-gitarr och karaktäristisk sång från en av branschens vassast stämmor.



Jag gillar den men det är inte hennes bästa verk. För tillfället gillar jag mest "Something For You" från senaste plattan men "Hard As This", "Tin Star" och "High" är också prima musikunderhållning.

Årets album plats 5 till 1

Då var det äntligen dags att kora årets allra bästa album!

5. The Civil Wars - The Civil Wars
Den självtitulerade plattan bjuder på pampig americana/folk med två av countryvärldens starkaste vokalister, Joy och Pauls röster tillsammans är ren och skär magi. Tydligen har de bråkats en del i den lille gruppen och The Civil Wars var under en kort period till och med ett minne blott. Men lite tjafs verkar ju gjort duon gott för deras andra platta gjorde verkligen ingen besviken. Här bjuds man på musikalitet i världsklass gång på gång.

4. Lindi Ortega - Tin Star
Kanadas egna sångsparv lanserade i slutet av året sin hajpade tredje platta. Första singeln hette just "Tin Star" och läckte ut ett par veckor före skivsläppet, redan då förstod man att Lindi hade något riktigt stort på gång. Det går väl heller inte att misslyckas md den rösten. Hon sjunger verkligen skjortan av sina låtar. Tin Star visade sig också innehålla riktigt fina bitar, från riviga "Hard As This" till lugna "Songs About" var det kvalitet rakt igenom.

3. Elliphant - A Good Idea
Ingen är mer förvånad än jag att ett en hipp popsångerska från Stockholm drar hem bronspengen. Men det går bara inte att motstå de svängiga reggaetakterna på Elliphantens debutplatta. Hon  sjunger som om hon är född och uppvuxen på en karibisk liten ö när hon i själva verket säkert vuxit upp i en pampig villa på Lidingö. Poängen är i alla fall att hon låter trovärdig och det är ju en jädra bedrift bara det. Sen att låtar som "Live Til I Die", "Could It Be", "Toilet Line Romance" och "Down On Life" är det svängigaste som kommit ut från den svenska popfabriken på år och dar gör ju inte saken sämre.

2. Kacey Musgraves - Same Trailer Different Park
25-åriga Musgraves hankade sig fram i countryvärlden ett bra tag innan hon slog igenom. Men när hon väl gjorde det, gjorde hon det med råge. Debutplattan (som egentligen är hennes fjärde platta eftersom hon släppt tre på eget bolag dessförinnan) tog countryvärlden med storm. Hon visade sig vara en riktigt skicklig låtskrivare och sångerska. Same Trailer Different Park är något av en stilstudie i hur bra kommersiell countrymusik ska låta. Lyssna bara på "Follow Your Arrow", den har allt en riktig töntig countrylåt ska ha.

1. Holly Williams - The Highway
Det har nästan gått ett år sedan Holly Williams tredje studioplatta The Highway släpptes. Men man har långt ifrån tröttnat på låtarna, snarare vill man bara ha mer av den 32-åriga multibegåvningen. The Highway är smockat av sagolik countrymusik. Om Musgraves musik har något av ett klämkäckt skimmer över sig är Williams musik raka motsatsen. Hon sjunger om försupna släktingar, död, prostitution och så vidare. "Happy" heter en av mina favoritlåtar men inte ens den är särskilt happy.

The Highway är verkligen inte 2013 års gladaste platta men utan någon egentlig konkurrens den bästa. Lyssna bara på den nästan sju minuter långa "Waiting on June" så tror jag ni förstår Williams storhet.

 

 

Spotifylista: Oktober

Här sitter jag i min lilla våning och andas in ångorna av ugnsrengöring, det ska verka i en halvtimme så jag passar på att blogga under tiden.

Månadens spotifylista bjussar på lite poppigare toner än vanligt. Jag var ju på en superb popkonsert av Maia Hirasawa häromveckan vilket verkat kicka igång ett undertryckt behov av populärmusik.

På listan hittar ni till exempel Katy Perry! Say what? Men hennes "Unconditionally" är nog det vackraste jag hört i musikväg på länge.

Perrys nya platta PRISM släpptes idag och finns givet på Spotify.

Lindi Ortega - Tin Star

Kanadensaren Ortega är trots sina dryga tio år i branschen ett ganska okänt namn för de flesta. Hon har släppt två skivor på eget bolag och är nu aktuell med sin tredje platta på Last Gang Records.

Tin Star som plattan heter tros bli hennes stora break. Den har rosats i alla recensioner jag kommit över, och den är värld all beröm den kan få. Den bjuder på finstämda countryballader och riviga bitar med klassisk baktakt och schvungig honky tonk. Allt toppas också med hennes fantastiska röst som är en av countryns (kanske hela musikbranschens) absolut vassaste. Den har jämförts med storheter som Dolly Parton och Emmylou Harris vilket ju säkert är smickrande men inte särskilt korrekt. Ortega låter inte som någon annan, och det är en bra sak.

Starkaste spåren på plattan blir därför de avskalade, lugna bitarna där sången tar stor plats, som titlespåret "Tin Star", "This Is Not Sureal" och "Something For You". Men gapiga "Vodoo Mama" och "Gypsy Child" är ju också svåra att inte tycka om.

Allra bäst är dock den fantastiska "Hard As This". Det är en het country- och westernvisa, vilket väl är lite av en paradox.

Lindi Ortega är en av countryns bästa doldisar. Så har ni inte upptäckt henne än är det bara att tippa på hatten och gratulera, ni har en mycket trevlig bekantskap att stifta.

Betyg: 5 (av 5)

Så här ser hon ut.

 

Ortega finns givet på Spotify! Lysna också på hennes gamla plattor som i princip är lika bra. Tyckte ni att den här recensionen var något åt det pretentiösa hållet beror det på att den ska printas i smålands country clubs tidning.

Tre snabba.

1. John Mayers nya skiva är inte alls dum. Han har tagit ett litet kliv mot country/americana-hållet vilket ju jag så klart uppskattar. Duetten "Who You Love" med Katy Perry är hur fin som helst. "Paper Doll" och "On The Way Home" gillas också starkt.



2. Lindi Ortegas nya platta släpps den 8 oktober men redan nu kan vi avnjuta finfina första singeln därifrån som smidigt nog heter likadant som albumet, "Tin Star".



3. Om någon råkade missa föregående inlägget om Tegan and Saras magiska hitkavalkad till platta så bjuder jag här på ett av de starkaste spåren. Var så god.

Lindi Ortega till Sverige

Allas vår favoritkanadensare kommer till Sverige om sisådär tre veckor. Hon betar av storstäderna: Malmö 22 augusti, Göteborg 23 augusti och Stockholm 24 augusti. Så bor ni där i trakterna så är det ju bara för mig att ta av mig hatten och gratulera, jag kan tänka mig att hon är riktigt härlig live. Se bara så mysigt det verkar att digga till detta med en blaskig öl i handen.



Om ni helt har missat fenomenet Lindi Ortega så får ni verkligen skämmas. Men när ni krupit ut från skamvrån med svansen mellan benen kan ni beta av hennes senaste platta Cigarettes & Truckstops (2012) och sen kan ni väl unna er en lyssning på Little Red Boots (2011) när ni ändå är igång.

Kerstins favoritortegabitar: "The Day You Die", "Heaven Has No Vacancy", "High", "Little Lie", "Blue Bird"

Fågellåtar

Jag snubblade över en spotifylista häromdagen. Det var den pretentiösa musikredaktionen/websidan/tv-programmet PSL på svt.se som hade lagt upp en påsklista med tema fåglar som de lite förnöjt kallar Världens bästa låtar om fåglar. Jag har lyssnat på den och är inte lika övertygad om att det är världens bästa. Men jag gillar ju fåglar och musik så jag gjorde en egen (betydligt bättre) fågellista.

Här hittar ni den!

Glad påsk!

Lindi Ortega - "Murder Of Crows"

Denna skärtorsdag bjussar jag på det rivigaste spåret från Lindi Ortegas senaste platta. Oj vad det svänger!

Spotifylista mars

Nu finns en ny fin lista med min härliga musiksmak på Spotify, lite schlager och lite country. In och subskrajba!

Tryck här.

Spotifylista januari

Det nya året har jag lyssnat in med den här härliga listan. En massa go musik på ett och samma ställe, in och subskrajba på den!

Och så en liten suspekt bild på det. Togs förr cirka två år sen när jag simulerar att jag rider på en häst efter en tur i skidspåret.

Lindi Ortega

Kanadensaren Lindi Ortega har funnits i countrysvängen ett bra tag. Hon släppte sin debutplatta 2001 så jag misstänker att hon är en bit över trettio kanske. I fjol släppte hon Cigarettes & Truckstops som är den skivan som jag gottat in mig i, och jag tycker den är vansinnigt bra. Bäst är supersvängiga "The Day You Die". "Murder of Cows" och lugna "High" är två andra favoriter.



Ortega finns på spotify så klart.