Spotifylista: Sommar 2013

Ni har säkert gått och gruvat er länge på vad jag lyssnar på i sommar. Men nu kan ni sluta med det för här ger jag er sommarens spotifylista. Jag kommer säkert slänga in ett par fina bitar till så det är väl lika bra att ni "follow" listan. Ett litet klick här på länken bara!

Sommar 2013

High Chaparral Country Music Festival 2013. Söndag 16 juni: Konsert i westernkyrkan med Cookies N' Beans, David Waddell och Jon Strider

Countryfestivalen avslutades på sedvanligt sätt med spöregn och konsert i den lilla westernkyrkan.

En rutinerad festivalbesökare vet att man alltid tar med sig paraply.

Cookies N' Beans hade ju på lördagen varit lite av en besvikelse men inne i Jesu sal var faktiskt deras trestämmighet lite av en religiös upplevelse. Allra bäst var "I Just Don't Have The Heart" som jag inte är helt hundra på om det är en cover eller inte. Men det vore väl orimligt att tro att ett gäng kakor kan skriva en sån sagolikt vacker låt. Någon som vet?

Därefter blev det gubbcountry för hela slanten. David Waddell, som ju också lirade i lördags men som vi valde bort på grund av de rådande väderförhållandena, och Jon Strider.

Det var inget fel på grabbarnas uppträdanden men efter Cookies N' Beans pangstart kändes det ganska ointressant i jämförelse.

Så där kom festivalen till ett slut. Bäst var LeAnn Rimes utan någon större konkurrens faktiskt. Sämst var vädret.

High Chaparral Country Music Festival 2013. Lördag 15 juni: Jogging, Old Mexico, Rockridge Brothers, Cookies N' Beans och Modern Earl

Lördagsmorgonen startade i hurtighetens tecken med en jogg på hela 1, 03 km. Ingrid hade såna här fräsiga barfotaskor och då får man tydligen bara springa max 1 km första 10 gångerna annars kan man förstöra sin ben fullständigt.

Resten av för- och eftermiddagen spenderades sedan på nöjesparken. Vi upptäckte Old Mexico, där var det tjo och tjim och det kändes faktiskt som man var i Mexiko på riktigt. Vädret var nu också relativt behagligt, solen tittade till och med fram!

Det fina vädret höll i sig en stund till och vi slog läger vid First Saloon där bluegrassgrabbarna Rockridge Brothers lirade för fulla muggar. Det var en riktigt trivsam stund.

Jag hade unnat mig en liten hatt på barnavdelningen, den satt som ett smäck på mitt lilla huvud (jag har kanske Sveriges minsta huvud, det är konstigt faktiskt att jag ändå kan vara så intelligent).

På kvällen sedan var det dags för en av helgens stora konsertupplevelser, Cookies N' Beans på stora scenen. Trion sjöng ett par egna låtar och lite gamla countryklassiker. De sjunger ju väldigt bra, det kan ingen ta ifrån dem men det är något som skaver med den här gruppen, kanske är det att de låter som de ska bryta ihop vilken sekund som helst, det är så himla mycket dramatik i sången. Musik ska sjungas utav glädje väl? De hade också otur att drabbas av ett monsunregn som höll i sig större delen av showen. Det var så blött och dant att publiken inte ens orkade jubla in dem för ett extranummer, det fick konferencieren göra. Pinsamt!

Strax före regnet.

Trots poncho och hatt var man rätt så blöt efter kakornas uppträdande så vi tog en sväng hemåt och bytte om för att sedan återvända torra och glada till Modern Earl. Bandet som mest lirar ruffig rockcountry hade jag låga förväntningar på men de överraskade faktiskt som ett av helgens bättre uppträdanden. Här var det musikglädje så det räckte och blev över! Jag anade en touch av ADHD hos större delen av bandet.

Inför helgens countryfestival

Idag bär det av till countryfest(ival) på High Chaparral. Förra året var en riktig höjdare trots att vi bodde i tält och det var så kallt att man fullständigt tappade kontakten med sina perifera kroppsdelar. Väderprognosen för helgen ser tyvärr också lite dyster ut men i år har vi unnat oss en stuga. Med tak, säng, plusgrader och så vidare.

I musikväg ser jag mest fram emot Cookies N' Beans, tror dom kan va riktigt härliga live, och så den stora stjärnan LeAnn Rimes så klart. Men så hoppas man ju att något okänt band kan överraska litegrann, kanske svenska bluegrassgänget Halm, vad vet jag.

Recensioner från helgens spelningar (och övrig onödig info om helgen som ingen egentligen bett om) kommer framåt söndagkvällen skulle jag tro.

Yehaa!

förra årets kanske festligaste bild.

Spotifylista mars

Nu finns en ny fin lista med min härliga musiksmak på Spotify, lite schlager och lite country. In och subskrajba!

Tryck här.

Andra chansen i Karlstad

Då var det spikat! Sveriges bästa Anton Ewald gick vidare till final med sitt härliga sång- och dansnummer. Och jag slapp dricka urin!* Med sig till final fick han den forne idolfinalisten Robin Stjernberg. Hans låt är ju också relativt grym även om rösten där lät lite svajig. Dessutom hade han en besynnerligt ful kostym. Till och med min gamle far som ju är ett riktigt modelejon (haha!) tyckte han borde dragit på sig nåt som satt snäppet mindre illa.

Ful kavaj. Fin låt.

Övriga startfältet höll också mycket hög musikalisk klass. Caroline Af Ugglas låt är ju vansinnigt vacker men lite svårsmält. Två andra favoriter var Erik och Tones härliga baktaktspop och Kakornas svulstiga flaggvisa.

Peter Jöback sjöng fint i pausunderhållningen även om ett sådant pretentiöst nummer kändes högst opassade på ett schlagergolv. Gina och Dannys nummer med Jedward var okej men lite uddlöst. Det var lite av en besvikelse eftersom man vant sig vid att deras tramsande är lördagkvällens höjdpunkt.

Nästa vecka är det final. Då hejar jag på Louise Hoffsten, enda kvinnan i startfältet. Sen är det jag som ansöker om posten som ny jämställdhetsminister.

* Se inlägget från förra veckan.

Melodifestival deltävling nr 1 i Karlskrona

Nu är den här skiten igång igen. Som man längtat...

Jag ska fatta mig kort för gårdagen var ju inte någon stor musikalisk upplevelse. Några låtar var dock snäppet mindre dåliga än de andra. Mina favoriter var den lille spinkiga japanen, som ju också gick vidare till final. Cookies N Beans och Eric Gadd hamnade väl helt korrekt i andra chansen med deras bra men ganska intetsägande låtar. Den andra finalplatsen knep ju sedan David Lindgren vilket var fel! fel! fel!. Hur less är man inte på den här typen av dansnummer med en speedad sångare som inte ens har hyfs nog att dra upp byxan över stjärten. Om jag hade fått bestämma hade härliga Mary N'diaye gått vidare med sin "Gosa".

Startfältet var alltså inte så mycket att hänga i julgranen. Gina och Danny däremot är verkligen klippta och skurna för det här jobbet. Pausunderhållningen var ju också flera snäpp bättre än de tävlande bidragen. Jag tror de bara kommer bli bättre och bättre för varje deltävling.

Kvällens bästa var dock Henrik Dorsins "En gaffel kort" i grannkanalens Pluras kök.



Nästa vecka drar vi till Göteborg.

till min syster

Den 15:e juni vankas det countryfest här i smålandsskogarna. Då är det ju dags för High Chaparall Country Music Festival. Arrangörerna har lyckats lura hit ett par riktiga höjdarartister så som Laura Bell Bundy, Joey + Rory, Dwight Yoakam och svenskarna Cookies N' Beans bland annat. Jag tror det kommer bli hur bra som helst.

Min syster ska med mig på det här äventyret, det var till och med hon som var initiativtagare till det hela trots att hon inte på långa vägar är en countrynörd i nivå med mig, knappt countrynörd alls faktiskt.

Därför har jag nu gjort en spotifylista till henne så hon åtminstone hört låtarna innan hon stämplar in på festivalen.

Ingrids lista.

recension: cookies n beans - beg, borrow and steal

Cookies 'N' Beans består av Linda Ström, Charlotte Centervall och Frida "release me" Öhrn. På deras MySpace kan man läsa att de influeras av Lucinda Williams, Dolly parton, E-Lou Harris och Gillian Welch. Alltså ganska så exakt mina favoritartister. Med det i bakhuvudet hade jag skyhöga förväntningar på Beg, Borrow and Steal. Det var med andra ord bäddat för antiklimax....

Jag trodde först det var något fel på min lille PAL men det är tydligen det här burkiga sjunga-två-meter-från-micken-soundet som gäller på kakornas andra album. I en kombination med det dåliga ljudet är det också så sjukt mycket lustiga instrument på varje låt. Som i Kings and Queens där de vackra stämmorna fullständigt körs över de första två minuterna av någon slags little drummer boy trumma. Det är för övrigt en helt okej låt om man bortser från trumpojken.

Det mesta på albumet är faktiskt helt okej men kakorna verkar besitta en unik förmåga att förstöra sina låtar med en massa konstigheter.

Klart bästa låten är Beg, Borrow and Steal. Den är förhållandevis avskalad instrumentmässigt bortsett från ett intensivt munspelssolo. Om man spelar albumet i dess rätta ordning har man inte heller hunnit tröttna på sentimentaliteten vid det här laget, cirka två låtar senare kräks man på den nämligen. Det vore lite gött om trion kunde sjunga någon låt där de inte lät som de höll på att brista i gråt närmaste sekunden.

Munspel är förövrigt ett återkommande tema plattan igenom, vilket blir något enerverande för en som tycker munspel är något av det vidrigaste ljudet på denna jord.

Jag ville så gärna älska detta album men det kan jag bara inte. Jag tycker ändå om kakorna för deras vilja att förmedla countrymusik till detta avlånga land och önskar bättre lycka nästa gång.

Betyg 2 (5)

fredagsmys - cookies n beans

I melodifestivalen förra året levererade Cookies N Beans en helt fantastisk låt, What If hette den. Det är nog min schlagerfavorit of all time. Jag tycker den gick förbi svenska folket oförskämt ouppmärksammat (förskämt uppmärksammat alltså?). Om ni inte vet vad jag pratar om beordras en lyssning (finns på Spotify).
År 2007 släpptes debutalbumet Tales From A Trailer Trash Soul. Det finns att köpa på deras myspace och typ ingen annanstans enligt min gedigna research. Tales är ett coveralbum med kakornas favoritlåtar. Under mitt surfande upptäckte jag även till min glädje att de släpper ett nytt album den 24:e mars. Det heter Beg, Borrow and Steal och går att förbeställa på myspacen men verkar även gå att inhandla i daglig varuhandel.

Ikväll jammar de loss i Så ska det låta på televisionen. Det tycker jag ni ska titta på om ni, precis som jag, inte har något bättre för er en karg fredagskväll som denna.