Måndagstipset (på en tisdag): Baskery

Baskery består av Greta, Stella och Sunniva Bondesson. Det är inte en slump att de alla har konstiga förnamn och samma efternamn, de är nämligen systrar.

Trion har spelat ihop sedan 2006 och är glädjande nog inte femtonåringar utan faktiskt mogna kvinnor kring 35 jordsnurr. Trots detta har jag aldrig hört talas om dem förrän jag råkade snubbla över en artikel i dagens Smålands Country Club-nytt. På sidan fyra satt Greta med en banjo i knät och då var ju i egenskap av countrybloggerska och banjokonässör så illa tvungen att skriva en rad om dem.

Musikstilen är gapig folkcountry. Instrumenten består förutom banjo av gitarr och kontrabas. Jag har egentligen lyssnat på dem för lite för att uttala mig, men det har ju aldrig stoppat mig förut. Jag gillar gruppen som fenomen men deras alternativa country är något för alternativ för min smak. Dessutom lirar Greta sexsträngad banjo vilket får klassas som fusk. Men hon, Stella och Sunniva kan absolut sjunga och det finns säkert ett par fina låtar att vaska fram i deras repertoar. Så jag ska fortsätta lyssna och kanske komma med en snäppet mer professionell rapport vad det lider. I väntan på den kan vi titta på några youtubeklipp av de tre vackra systrarna.

Måndagstipset: Kings of Convenience

Jag fick ett tips av en kollega idag om en norsk duo som sjunger stämningsfull Simon and Garfunkel pop. Jag brukar vanligtvis ta folks musiktips med en nypa salt då folk i regel har katastrofalt dålig musiksmak. Men jag gav ändå duon med det mycket krångliga namnet en chans.

Och nu har jag lyssnat på grabbarna hela kvällen och njutit av deras fräscha retropop. Så tji fick jag.

Måndagstipset: Andrew Combs

28-åriga Andrew Combs är född och uppvuxen i Dallas, Texas (USAs torftigaste stad, reds. anm.). Men har som så många andra flyttat till Nashville, Tennessee för att söka lyckan som countryartist. Vilket visade sig vara ett smart drag för nu är han aktuell med sin andra platta All These Dreams och den är verkligen inte kattpiss. Den är faktiskt raka motsatsen, helt fantastisk!

Andrew sjunger med en äckligt sammetslen stämma och hans musikstil drar mer åt Singer/songwriter-hållet än renodlad country. Trots det gillar jag  alltså grabben starkt, kanske har jag drabbats av något cerebralt.

Bäkta spår: "Foolin'", "Pearl", "In The Name Of You", "Nothing To Lose", "All These Dreams" (med flera!!!)

En man och hans hatt. 

Man kan ju misstänka att hans debutplatta Worried Man också är helt okej så jag tycker vi tar och lyssnar på den också, så kan vi prata om det sen.

Måndagstipset: Amy Ray

Amy Ray är folkrockaren som blivit lite av en mysig countrygumma. Hon började sin karriär way back. Hon och parhästen Emily Sailers bildade bandet Indigo Girls redan år 1985. Samma år som 30 ton rykande svavelsyra läckte ut vid Boforsverken i Karlskoga och 3795 gram countrybloggerska sipprade ut på BB i Linköping.

Efter Indigo Girls-eran tog slut har Amy släppt en hel drös med soloplattor men hennes senaste platta är nog det närmaste country hon kommit och således också hennes bästa platta. För Goodnight Tender är verkligen en ljuvlig liten countryplatta. Här bjuds man på Amys speciella stämma i finfina melodier. Speciellt diggar jag "Oyster and Pearl", "Hunter's Prayer" och "The Gig That Matters". Men inget på plattan är särskilt svårsmält.

Amys vackra musik finns givetvis på Spotify.

Måndagstipset (på en torsdag): Elizabeth Cook

Veteranen Elizabeth Cook har lirat svängig country sedan början av seklet. Hon har släppt hela fem härliga album under sin 15-åriga karriär men jag har pinsamt nog inte skrivit ett ord om henne på bloggen.

Cook föddes 1972 (det var kanske lite hårt att kalla henne veteran) i Wildwood, Florida som nummer 11 i syskonskaran. Dock hennes föräldrars enda gemensamma barn, de hade fem kids var sedan tidigare (helt sjukt mycket barn red.anm.).

Jag har fått för mig att hennes senaste platta, Welder från 2010, är hennes bästa. Här finns fina bitar som "Heroin Addict Sister", "El Camino" och "Blackland Farmer".

Hennes övriga plattor är heller inte fy skam. Till exempel är hennes gospelplatta Gospel Plow från 2012 otippat trivsam. Ni får heller inte missa hennes fina covers av Townes Van Zandts klassiker  "Poncho and Lefty" och "Tecumseh Valley" som hon gör ihop med Jason Isbell.

Rubbet finns på Spotify.

Välbehållen 42-åring.

Måndagstipset (på en tisdag): Brittany Kennel - Up In Smoke

Min senaste upptäckt på countyhimlen är kanadensaren Brittany Kennel. Jag vet inte så mycket mer om henne än det lilla som står på hennes facebooksida; att hon kommer från Montreal men nu bor i Nashville och att hon gillar att dricka te. Googlar man på henne får man bara upp en massa hundar därför förblir hon något av ett mysterium.

Hon har släppt ett par EP:s, senaste Up In Smoke släpptes i år och är den jag lyssnat mest på och kan rekommendera varmt. Man bjuds på stämningsfull folkcountry med en av de behagligaste rösterna i modern tid. Bästa spår är "Speed Queen" och "Chase Trouble"

Senaste singeln "Be You" är ju också lite gullig.

Måndagstipset: Bonnie Montgomery

Bonnie Montgomery är något så udda som en kombinerad opera- och countrysångerska. Hon släppte sitt första countryalbum i somras och jag tycker det svänger rätt bra. Ni får väl lyssna själva om ni inte tror mig. Det självtitulerade albumet finns på Spotify.

Måndagstipset: The Hello Strangers

The Hello Strangers består av systrarna Larissa Chace Smith och Brechyn Chase (onödigt krångliga namn). De har visst spelat ihop ett bra tag och att döma av deras tantiga utstrålning så är de nog en bra bit över 30 år men det kan också vara en fullständigt felaktig slutsats från min sida.

De växte upp i Pennsylvania men flyttade ner till Austen, Texas för att skapa magisk musik men det blev mest servitrisjobb av den drömmen. Men de lärde sig i alla fall att "two-step" och föll som furor för den ruffiga texascountryn, en art av musik som de under sin uppväxt i Pennsylvania inte exponerats för.

Efter ett par år i Austen började systrarna längta hem och de tog sitt pick och pack och styrde kosan mot Pennsylvania igen. Där lyckades de plötsligt nästla till sig ett skivkontrakt och den självtitulerade plattan är nu alltså ett faktum.

Jag tycker det är ett småtrevligt album. Speciellt gillar jag "Runaway" som är en riktig hit!


Lyssna på The Hello Strangers debutplatta på Spotify eller kika in deras youtubekanal där man kan bevittna många härliga hemmasnickrade videos.

Måndagstipset: Cale Tyson

Cale Tyson är en musiker från det stora landet i väst. Han bor numera i Nashville men är född och uppvuxen i Texas. Han är så att säga så country en människa kan bli.

Han släppte i fjol sin första EP som består av hela sju låtar. Musikstilen är klassisk old school country. En art av countryn som jag lärt mig älska tack vare artister som Daniel Romano, kanadensaren som gett den moderna gubbcountryn ett ansikte.

EP:n heter High On Lonesome och är förutom ett knippe solida countryvisor också en uppvisning i Cales fantastiska röst som verkligen är top notch.

Cale Tyson finns på spotify och på hans hemsida kan man titta på fina muikvideos.

Måndagstipset: Crystal Bowersox

Jag får en bra känsla av den här tjejen. Hon kom tvåa i American Idol säsong nio och har hunnit släppa två album sedan dess. Det andra släpptes så sent som i våras och heter All That For This och jag må säga att jag tycker det är riktigt bra.

Hon har absolut en touch av country över sig men vissa av låtarna går mer över till nån slags såsig pop typ Katie Melua eller Norah Jones eller så. Min favoritbit är nog duetten "Stitches" med Jakob Dylan. Men jag känner på mig att flera av låtarna kommer växa.

Slå upp Bowersox på en data nära dig. Hon finns på Spotify!