Ukerapport - The Molde Edition

Bu! Nu blir det ukerapport med tema Halloween.

Men vi lämnade ju sist då en fyradagarsledighet stod framför mig. Mirakulöst nog var det ingen som ringde in mig så det blev faktiskt fyra lediga dagar även i praktiken. Jag ”gjorde” stan på lördagen och resten av dagarna hade jag ihjäl genom att gå upp på fjället och sen ner igen. Det är roligare än vad det låter.

Efter ledigheten blev det jobb igen. Jag har kommit in ganska bra i det lustiga arbetssättet (men vem vet hur snacket går bakom ens rygg?). Ett smått sjukligt intresse för lungmedicin har också blossat upp. Vem hade anat att lungor var ett så viktigt organ? 

Nu till den stora begivenheten. Lördagens halloweenfest som ägde rum hos turnuslegene under oss. Jag klädde ut mig till blodig sjuksköterska. Med tanke på att jag fick ihop outfiten på blott 200-300 NOK så var jag mege nöjd. Men läkare är ju som bekant ett festprissefolk, man såg därför relativt ordinär ut i jämförelse. Kvällen bjöd på dans, Beer Pong och limbo. Jag var varken mentalt eller fysiologiskt ung nog för någon av aktiviteterna. Men att bara sitta och prata med norska människor har stort underhållsvärde. Jag blev till exempel hånad för att kalla den stora orangea halloweenfrukten pumpa, för den heter ju gresskar. Jag lärde mig också att syskonbarn på norska är det samma som kusiner. Det är den här typen av information som får mig att ifrågasätta det här landets kognitiva förmåga.

Festen låg inbakad mitt i jobbhelg så jag höll mig i skinnet så jag kunde beta av söndagspasset med adekvat promillehalt. Där kom något geni på att vi skulle beställa pizza och dæven alltså vilken god pizza! Den blev dessutom gratis eftersom jag inte kan ”vippsa” med svensk mobil.

Halloweenfest till trots så var ändå ukens skräckupplevelse att gå ner till sjukhusets bårhus. Jag skulle hjälpa till och köra ner en patient som fridfullt vandrat vidare. Jag trodde i min enfald att man bara skulle rulla in sängen och så var man klar. Men icke! Här fick tre kompetenta sykepleiers använda sin legitimation till att köra in säng och allt i kylrummet, hasa över kroppen på en stålbrits, hissa upp och skjuta in i ett ledigt fack. Allt med utrustning från sent 1800-tal där risken för att man skulle tappa kroppen var enorm. I samma rum låg färdiga kistor redo för leverens. Min ena kollega råkade skymta namnet på en av dom och kunde konstatera att det var hennes gamla lärare. Det hela var en mycket absurd upplevelse.

Idag är jag ledig och sen väntar bara fem ynka pass innan jag tar ett litet höstbreak i Stockholm i goda vänners lag. Det ska bli underbart!

Ha det!

I måndags kom det snö!