Kerstin ser på TV: Atleterna

Säsong två av Atleterna var i lördags framme vid semifinal, de tre paren skulle alltså bli två. Kvar var otippat nog ett gäng halvskröppliga atleter. Till exempel Carmen som hoppar längdhopp och landar på knäna och Jennie som gnetar sig fram med bara en vettig hand. Linda är väl egentligen den enda av tjejerna som bär på någon form av atletisk ådra, men inte ens hon har egentligen imponerat. Är detta la créme de la créme av svenska kvinnliga amatöratleter så skäms jag över att tillhöra kvinnokönet.

Grabbarna har överlag varit bättre, Lasse som förvisso kanske petar in en och annan anabol steroid bland sina morgon”vitaminer” är väl på pappret och tidigare resultat den vassaste av dom, han har dessutom fördelen av att ha en bakgrund inom tiokamp. Typ exakt vad detta fåniga program består av. Stavhopparen Rasmus och fotbollsspelaren Andreas har också varit duktiga men ingen känns ju som någon superatlet.

Säsongens nästsista program var tämligen odramatiskt. Lasse och Carmen vann första grenen som var klättring, för övrigt den enda gren som snowboardåkaren Carmen är bra på. Sist kom Andreas och Linda som för ovanlighetens skull direktkvalificerade sig till slutduell. Där mötte de Rasmus och Jennie som förlorade nästa gren kulstötning. Rasmus sopiga kulstötningsteknik var väl det enda som riktigt lyfte lördagens sega program.

Slutduellen gjordes upp i löpskytte. Banan var patetiskt kort så det var snarare än ren skyttetävling än något annat och eftersom Linda och Rasmus visade sig vara allt annat än snipermaterial  fick de nesligt nog se sig utslagna snubblande nära finalen.

Nästa vecka är det final!! Väl mött då med ännu ett jättelångt inlägg som ingen vettig människa orkar sig igenom.

Carmen vad har du på armen?