Kerstin ser på TV: Atleterna

Som utlovat förra veckan ska jag recensera resten av säsongen av den högst tvivelakiga lördagsunderhållningen Atleterna. Responsen från förra veckan var väl inte rungande entusiastisk från er läsare, kanske för att ingen vettig människa tittar på det. Men jag gör det och har väl heller aldrig brytt mig om vad som ligger i ropet, hashtag driver en countryblogg.

Igår fick vi tyvärr se slutet på sagan Emma. Vetlandatjejen som till vardags är truppgymnast och som man älskade att hata, men efter ett par program bara älskade. Igår vann hon och hennes boxarpartner Ali första grenen men fick som enda belöning att välja gren i duellen där de tillslut båda gick bet.

Men vi tar det från början (trots att jag redan avslöjat slutet). Första tävlingen var något så udda som löpskytte, alltså skidskytte minus skidor. Emma och Ali visade sig vara skapta för denna märkliga gren och vann storartat. Sist kom Rasmus och Jennie som annars brukar vara i topp och fick som straff direktbiljett till utslagningsduellen. Där skulle de möta förlorarna i nästa gren som var längdhopp.

Lasse som förra veckan betedde sig som en sur dampunge var denna veckan betydligt mer sansad och har ju som tiokampare givetvis en enorm fördel i längdhopp. Han hoppade längst av killarna men hans partner Carmen var kass, hoppade inte ens över fyra meter, landade dessutom på knäna och skämde ut sig fullständigt. Lasse och Carmen kom ändå tvåa. Vann gjorde Andreas och Linda som båda hoppade både långt och elegant. Sist kom tyvärr Emma och Ali.

Slutduell således för Emma, Ali, Jennie och Rasmus. Emma och Ali resonerade inte i termen av hellre fly än illa fäkta och valde fäktning som slutduell. Där gick det dåligt. Jennie och Rasmus vidare tämligen överlägset.

Tävlingen förlorade två härliga karaktärer, framförallt Emma kommer vara saknad. Hon hade många bra sidor, men särskilt atletisk var hon inte.

Alltid glad!