Hennes deltagande i årets Så mycket bättre har trots allt lyft programmet. Till exempel är hon den enda kvinnliga deltagaren utan bebisröst. Men det är något i det sociala spelet som Jill inte riktigt får till. Hon ligger hela tiden fel i tajmingen, skämten når inte riktigt fram, skratten ekar lite för länge och så vidare. Jag försökte förklara fenomenet för ett gäng kollegor häromdagen men de förstod ingenting, förmodligen är det jag som är den socialt retarderade.
För Jills dag visade sig bli riktigt underhållande. Jag kunde till och med skönja en personlighet bakom den perfekta käklinjen. Kanske skulle hon gästa sig själv på Jills veranda och låta någon annan göra Jill.
Bästa tolkningen gjorde Lisa Ekdahl som lyckades med konststycket att göra "Crazy In Love" till något annat än en gapig schlager.
Snygg, snyggare, Jill. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar