Kelley entrade scenen mol allena punktligt klockan 20 och rev utan närmre presentation av en visa, det var fint på alla sätt och vis men tyvärr svårt att höra honom för vi hade oturen att få södra Sveriges störigaste middagssällskap bredvid oss. De pratade i onormalt hög samtalston och dessutom på skånska. Även om man ovetandes råkar hamna i en gratisspelning förstår man väl att man inte ska överrösta artisten? Men är man skåning förstår man kanske inte mycket alls.
Ja väl, efter att tag hade man vant sig vid skåningarnas bröl och Kelley framme på scenen blev också varmare i skinnvästen, cowboyhatten och den lilla tamburinen han satt på foten. Han sjöng ut mer och efter ett tag hade han också vunnit över ett par stycken ur de störiga skånska sällskapet. Kelley lirade i dryga timmen och bjöd på mestadels egenskrivet men även en solid "Shoreline" cover. På det stora hela en trivsam show men det är något i hans musik som inte riktigt hittar hem hos mig, jag kan liksom inte riktigt krysta fram något riktigt intresse för honom.
Alternativt var jag bara sur för att jag efter spelningen skulle vidare till nattjobb och därför fick sitta nykter, kanske hade jag stått längst fram med en tändare i handen och svajat med armarna i takt med musiken om jag fått svepa 4-5 fatöl.
 |
| Gabriel Skäggey. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar