Bandet består alltså av bröderna Reid och Neil på diverse instrument och så storasyrran Kimberly som bandets frontman och vokalist.
Albumet öppnar med den första singeln från plattan, ”Better Dig Two”, och den sätter ribban högt för det är nog plattans starkaste spår. Den bjuder på ett snyggt banjoackompanjemang och en riktigt kaxig text. Det låter inte som något man har hört förut, och det är ju oftast en bra grej. Kimberly sätter också sången klockrent.
”DONE.” är en rivig visa där ingen kan missa budskapet. Här svänger det rejält och jag älskar när artister går all in på det är viset. Det är liksom extra allt, något som vi stilrena svenskar brukar ha lite svårt för, men där kan vi nog lära lite av det smaklösa Amerika. För detta är musik som man blir glad av.
Plattan bjuder också på ett par riktigt fina lugna låtar. En personlig favorit är ”Don’t Let Me Be Lonely”. Men titelspåret ”Pioneer” är inte heller fy skam. ”Mother Like Mine” är fin men kanske i gulligaste laget.
Jag imponeras av syskonens musikalitet, det är många fina arrangemang och Kimberley är en skicklig sångerska. Ett par låtar i samma kaliber som ”Better Dig Two” och albumet hade varit och nosat på en fullpoängare. Nu stannar det vid väl godkänt.
Betyg: 3,5 (av 5)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar