måndag 25 juli 2016

Bob Dylan på nordnorsk live på E&G Teater i Stamsund

I lördags satte jag mig på cykeln och trampade 66 kilometer i västlig riktning, närmare bestämt till den lilla pittoreska byn Stamsund. Där skulle Johan Aarstein och Ida Løvheim bjuda på Bob Dylan på nordnorsk, men det visste ni säkert redan eftersom ni följer min blogg lika slaviskt som ni jagar Pokémons (kan någon snälla förklara vad det är för trams?).

Jag var på plats i Stamsund i strålande sol hela 6,5 timmar före konsertstart. Gott om tid att spionera på Johan och Ida som drack öl (mitt på blanka dan!) på stans enda krog Skærbrygga. Själv intog jag en mer sofistikerad rätt, våffla med brunost och syltetøy. 

Där sitter de!
Diverse timmar senare drog konserten igång. Både Ida och Johan såg så där härligt mosiga ut som bara skandinaver kan när de vistats en dag i solsken, och dessutom ersatt en måltid med en öl. Johan verkade också glömt kammen hemma vilket gav extra krydda till hans dagdrickarlook. I övrigt var han dock stilig i skjorta och väst. Ida likaså i gul sommarklänning. 

När de väl började spela kunde man dock bry sig mindre om deras yttre, för blir man inte berörd av Dylans visor klädda i det karga nordnorska språket så har man något allvarligt fel på känsloregistret, kanske lider man av en neuropsykiatrisk störning. 

Johan och Ida öppnade med bländande "Ikkje tenk mer på det" (Don't Think Twice, It's Alright) och gick sedan från klarhet till klarhet utefter kvällen. De bjöd på musikaliska triumfer och mysigt mellansnack även om den grova nordnorskan ibland är svårtolkad, till och med för en kompetent ferievikar som undertecknad. De hade också den goda smaken att ha en paus mitt i spelningen så man fick tid att tömma blåsan och fylla den igen med mera öl, circle of life.

Höjdpunkter var "Alltid välkommen hos mæ" (Queen Jane Approximatly), "Æ vill ha dæ" (I Want You), "Blåe øya hjælp dæ Ikkje nu" (It's All Over Now Baby Blue) och "Subterranean Homesick Blues" som gjordes på orginalspråket engelska.

Kvällen avslutades med rungande, väl värda, applåder och obligatoriskt extranummer. Den skönsjungande duon bjöd på en av de finaste spelningarna jag någonsin varit på. Platsen och det fina sällskapet i form av goda vännerna Eva och Sune bidrog kanske också till succén.

Bob Dylan på nordnorsk verkar tyvärr bara finnas på Youtube och i liveformatet. Så jag anbefaller er alla att helt enkelt ta flyget/tåget/båten upp hit och se de lira i till exempel Svolvær 21 september.

Ida og Johan.

2 kommentarer:

  1. Går det inga bussar mellan Svolvaer och Stamsund? Hur gick det för dina klena knän undrar orolig morsa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gick oväntat bra! Mest ont i baken eftersom jag inte hade någon blöjbyxa.

      Radera