Kerstin ser på TV: Jills veranda avsnitt 1

I onsdags var det premiär för det hajpade TV-programmet Jills veranda på Sveriges television. Om ni legat i koma i veckan eller på annat sätt missat vad all the fuzz is about så går programmet ut på att Jill Johnson bjuder in musikgäster till sin veranda i Nashville och så småmyser dom över musik, lemonad i burk och annat. Första gästen var Titiyo.

Det var ju helt klart en trevlig timme framför tv:n, och för en människa som gillar countrymusik så var det ju extra trevligt. Men trots all fin musik och läckra Tennesseevyer var det något som inte riktigt klaffade, det var lite stelt mellan varven där på verandan tycker jag. Förmodligen skulle de hinkat i sig lite mer alkohol, det brukar ju bli bra tv då. Jag tänker till exempel på Pluras kök och Paradise Hotel.

Titiyo är ju tyvärr också ovanligt ointressant som artist och människa tycker jag. Men visst gjorde hon och Jill en fin cover av "Color Him Father" tillslut. Och Gillian Welchs "Orphan Girl" går ju bara inte att klanta till hur mycket man än försöker.



Nästa vecka gästar Kakan Hermansson verandan. Det blir säkert lite mer uppsluppet då. Och så blir det såklart en lite småsur recension efteråt här på bloggen.

Första avsnittet får: 3 (av 5)