Kulturnatten 2016

Som vanligt när det vankas kulturnatt i den här staden går graderna neråt nollan och luften fylls med en fuktig, vedervärdig kyla. I sedvanlig ordning är jag också underklädd trots att jag lider av grav köldallergi, att jag aldrig lär mig!

Kulturnatten i Växjö är ett initiativ från Växjö kommun där hela stadens ateljéer, teatrar, uteställen och andra etablissemang håller öppet all night long och bjuder på kultur i alla dess former. Det hela är mycket hektiskt och man tänker varje år att det ju är urbota korkat att trycka in allt på samma natt. Hur som helst verkar det vara så här kronobergaren vill konsumera sin kultur för folk hade verkligen gått man ur huse för att insupa den kulturella andan. För många innebär visst kultur att man går till en krog och dricker öl. Det var smockat i barerna. Och handen på hjärtat så finns det väl ingen vackrare konstform än en kall bärs i vinternatten? Eller en kall bärs punkt.

Av kulturnattens kulturutbud gladdes jag särskilt av minitrumpeterna under invigningen som bjöd på en fanfar som var lika enkel som vacker. Därefter bjöds man på ett gammeldags fyrverkeri orkestrerat av Pyro Smålands krutbruk. Eldklot for åt alla håll och kanter och det var en kittlande upplevelse eftersom man inte hade en aning om det hela gick enligt plan eller om det gick käpprätt åt helvete. Det var oavsett vilket mycket vackert i den svarta natten.

Det är förövrigt ett smärre mirakel om ingen trillade och bröt höften där uppe på kullen vid Ringsberg och Kristineberg där invigningen ägde rum. Det var kolsvart och på marken låg sladdar, rötter och annat livsfarligt som kan innebära början på slutet för den åldrande människan. Inte okej Växjö kommun!

Efter invigningen åt vi burgare på stans senaste burgarställe Umami Monkey och sen blev det öl på Bishops följt av eldshow utanför museet följt av avslutningsöl uppe på Tak. Där var det så mycket folk att vi bokstavligt talat fick stå ute på taket i den sibiriska kylan och inta vår dryck.

Jag gillar den här typen av evenemang men ser ändå stor förbättringspotential. Till nästa år hoppas jag därför på öltält med infravärme. Tack för mig.

Fyrverkeriet i bakgrunden

John Moreland – High On Tulsa Heat

Oklahomasonen började sin musikaliska bana inom punk/rock-genren men har nu landat i folkcountryn. Ett klokt val kan jag tycka med tanke på att han har en röst som gjord för genren. Kroppshyddan har en del övrigt att önska.

High On Tulsa Heat är hans tredje soloplatta och bjuder på tio solida countrybitar som det egentligen är svårt att hitta något större fel på. Faktum är att jag vid första lyssningen tyckte det hela var lite väl perfekt, snudd på slätstruket. Men ett par lyssningar senare kapitulerade även jag. Låtar som ”Cleveland Country Blues”, ”Cherokee” och ”Hang Me In The Tulsa Country Stars” är lika mycket fantastisk country som vacker poesi. Det är snyggt gitarrplock, fina melodier och mäktig sång.

Perfekt är kanske ändå det bästa sättet att beskriva Morelands musik på. Även om jag personligen hade uppskattat ett par låtar med lite mer driv i. Slätstruket är det dock långt ifrån!

Betyg: 4,5 (av 5)

Maren Morris - EP

Maren Morris är en ny tjusig stjärna på countryhimlen. Men jag vet egentligen inte om det är så hiskeligt mycket country över henne snarare trallig poprock, dock har hon skrivit en låt som heter "My Church" och då hamnar man väl i countryfacket vare sig man vill eller ej. Hur som helst sjunger hon med en riktigt fyllig stämma och själva melodierna är det också bra drag i. Hennes debut EP ligger ute nu. Jag tror hon kan bli nåt!

Bästa spår: "My Church", "I Wish I Was"

Sam Outlaw live i Storebro!

Årets bästa nyhet är här! Sam Outlaw spelar live i natursköna Storebro strax söder om Vimmerby den  3:e april. Det kommer bli underbart tror jag!!

Bor ni nte i Storebro med omnejd kan ni annars se honom i Göteborg 2:a april, i Kristianstad 4:e april eller i Stockholm 5 april.

Sam Outlaw - Angeleno. Nu på Spotify!

Idag släpps äntligen Sam Outlaws debutplatta till oss europeiska fans. Är ni som jag ett hårdkokt fan har ni säkert hunnit lyssna litegrann då den låg ute på Spotify en snabbis när den släpptes i Amerika.

Det verkar också som Sam och hans band ska ta sig an Norden i vår, så håll utkik efter turnéplanen på The world wide web.

Justin Bieber - "Love Yourself"

Med risk för att tappa de få anhängare som tittar in på den här bloggen på grund av ett genuint countrymusikintresse kommer här en otrevlig bekännelse. Jag älskar den här låten.



Det var väl allt.

Kerstin åker skidor

Intet nytt på countryfronten så ni får istället ta del av mitt så kallade liv.

Igår och inatt har det snöat våldsamt över Småland, säkert en hel decimeter. Då har man tyvärr inget annat val än att bege sig till den lokala golfbanan för lite "härlig" skidåkning. Jag tog de gamla skidorna som de var, alltså förra årets valla, och började den långa vandringen. På grund av snål äger jag ingen bil och på grund av lata smålänningar var trottoaren heller inte skottad. Klockan var ju bara 10(?). Efter 30-40 minuters promenad var jag framme, helt genomsvett och lika osugen på skidåkning som en förkyld Halvarsson inför femmil.

Javäl, det går ju inte att bromsa sig ur en uppförsbacke som Sally Santesson en gång mycket riktigt påpekade. Jag satte således på mig utrustningen och pinnade iväg. Det var otippat bra spänst i benen, åtminstone första kilometern som också sluttar lite härligt neråt. Resten av loppet var mestadels en pina med riklig snoravgång, halsont och takykardi. Men vad hade jag väntat mig när min motion sedan sommaren bestått av sporadiska simpass. Under korta millisekunder kunde jag ändå skönja någon form av skidglädje.

Nu snöar det tyvärr ännu mer så det kommer oundvikligen bli fler skidpass i veckan som kommer. Om någon vill sponsra en fattig countrybloggerska så får ni gärna skjutsa mig till "träningen". Kan man också ta med en liten termos med blåbärssoppa vore det toppen!

Enligt Underbara Claras Instagramskola ska man passa sig för att använda samma bilder på sin blogg som på Instagram. Intresseklubben har säkert antecknat detta. Instagram @barabaraberra

Parker Millsap

God kväll. Vad gör ni denna onsdagkväll? Själv äter jag gifflar med pistagekräm och surfar planlöst runt på the world wide web. Jag snubblade över en (för mig) ny countrymusiker, 20-nånting Parker Millsap. Han släpper sin andra platta i mars men hans kritikerrosade debutskiva finns på Spotify.

Bästa låten:

Årets 50 bästa låtar

Låt mig presentera årets 50 bästa låtar. Länk till spotifylistan här. Jag hade först skrivit en lång lista med pretentiösa motiveringar till låtvalen men sen insåg jag att ingen kanske bryr sig.

Julhelgen 2015

För alla er som inte hade den äran att fira jul med mig, här kommer en resumé.

På grund av illa vald karriär fick jag för andra året i rad spendera natten till julafton på jobbet. Där var det fullt upp! Jag sökte efter fina cyklar på Wiggle, läste flera kapitel ur seriös countrybok, tittade igenom alla olåsta instagramkonton jag kunde komma över, tittade på tv och tittade ut i tomma intet. Plötsligt var klockan 7 och dagpersonalen vällde in, konstigt nog var de inte bedrövade över att behöva jobba på självaste julafton. Jag har så mycket att lära av livet från mina positiva kollegor.

Pappa väntade på mig nere i entrén och körde mig sedan hem till Linköping. Tanken var att jag skulle sova i bilen men det är ju svårt att varva ner efter ett så hektiskt nattpass så det blev kanske en timmes sovande.

Väl framme svirades det om till juloutfit och sen var det fullt ös medvetslös med barn, hundar, julmat,  julkaffe och paketöpping. Jag fick en katt i keramik som jag blev rysligt glad över. Plötsligt var det kväll och julafton var över.

Mellandagarna var lugna, jag simmade lite på annandagen och så kom det lite snö, men inte tillräckligt för att åka skidor. Hux flux så hade även mellandagarna passerat och jag skulle åter stämpla in till jobb.

Nyåret firades på Vikaholm, en av de nya stadsdelarna i expansiva Växjö. Det blev en afton fylld med sprit och mat som sig bör. Värdparet hade gjort egen sushi och det kan ha varit det godaste jag någonsin ätit.

Nu blickar vi på redaktionen (jag alltså, reds. anm.) framåt mot 2016. Kanske bjuder året på något alldeles extra, eller så skaver en vidare i gamla spår. Jag gissar på det senare.

God fortsättning!

Ps. Imorgon ger jag er årets 50 bästa låtar i en spotifylista nära dig.