Häst till vänster, Jill till höger. |
Det inleder med riviga titelspåret Flirting With Disaster som jag gillar starkt. Jill tuggar på i verserna med en läckert sargad röst och refrängen är svängig så det förslår. Det verkar som Jill har rockat till sig litegrann. Det är inte fullt så countrybetonat på denna platta som på hennes tidigare verk. Hon har ju också lämnat Nashville och återvänt till uffiga sverige.
Men visst har hon fortfarande mycket härlig country i sig. You can take the girl out of the country but not the country out of the girl så att säga. Lyssna bara på I'm Never Far som bjussar på ett sånt härligt bluegrassplinkeliplonk som jag älskar. Det kan nog vara plattans höjdpunkt.
Sammanfattningsvis: Jag jillar jill.
Betyg: 3,5 (av 5)
Jag håller med om att Jills countryambitioner förtjänar ett bättre öde! Har dock aldrig lyssnat på ett helt album sådär ... får göra det helt enkelt.
SvaraRadera