Robyn på Radio City Music Hall i New York City

Detta må vara en countryblogg men jag måsta bara skriva några rader om den fantastiska Robynkonserten som jag och mitt resesällskap tillika ömma moder snubblade in på i New York.

Som två riktiga losers var vi på plats överdrivet punktligt vilket innebar en låååång väntan på Robyn. Efter ett bra förband (Natalia Kills) och ett urdåligt förband (Diamond Rings) samt cirka fyrtio slumpmässiga pophits kom tillslut den lille svenskan ut på scenen.

Time Machine (en mycket angenäm låt) inledde showen och det blev snabbt uppenbart att detta inte skulle bli någon sittkonsert. Det blev också uppenbart att vi hade fått New Yorks störigaste tjejer framför oss som dansade som om det inte skulle finnas någon morgondag. De lugnade sig dock något halvvägs in i showen då den ena var ute och kräktes en smula. Baren var förresten öppen under hela showen vilket förmodligen bidrog något till spyan. Och till det ständiga springet in och ut ur lokalen som var lite märkligt, har man betalt 39 bucks för en konsert vill man väl inte stå i en bar och glo?

Tillbaka till konserten: Jag var mäkta imponerad av Robyns låtar och vokala förmåga. Det kom liksom som något av en chock för mig att Robyn har så många bra låtar och sjunger så jäkla bra. Hur har jag kunnat missa detta? Kanske har jag varit upptagen med att lyssna på gubbig country.

Det var sedan mäktig allsång på Hang With Me. Hela hallen sjöng med inklusive mig själv trots att jag inte kunde texten. Det var kanske lite nördigt att stå där och låtsaskunna texten men jag kunde inte låta bli i Robyns medryckande showande. Det är hur som helst en väldigt bra låt.

En låt som var överraskande bra var Dance Hall Queen. Jag hade inte hört den innan men börjar nog tycka att den är i klass med låtar som ovan nämnda Hang With Me. Andra bra låtar under kvällen var Indestructible, The Girl and the Robot, Dancing on my Own och With Every Heartbeat. Dessutom var Konichiwa Bitches en riktigt härlig livelåt. Den är annars lite töntig rent textmässigt tycker jag.

Alla låtar ikläddes ett sjudundrandes ljusspel samt en frenetiskt dansande Robyn. Jag tycker hon har rätt läckra moves men stundtals blev det kanske lite too much, jag kunde se henne svettas från hundra meter bort.

Mamma tyckte det var en "jättebra show men det var lite för mycket gympa". Faktiskt en ganska så klockren analys av vad som ägde rum en regnig februarikväll på radiohallen i New York.
 

Bild snodd från http://www.brooklynvegan.com/



Bild tagen med egen kamera, snäppet längre bak i lokalen.