Lördag kl. 20:00. Samtidigt i Malmö. Gästrecension

Istället för att krypa upp i tv-soffan och avnjuta årets melodifest så begav jag mig ut i snålblåsten på konsert. (Biljetterna inskaffades långt innan det var tal om nån schlagerfestival, annars hade detta givetvis aldrig skett).

Kvällen inleddes av Ludwig Bell. Musiken förde tankarna till Slestadsskolans årliga melodifestival (om vi hade varit driftiga nog att skriva egna låtar) tack vare låtrader som "kärlek är som silvertejp" eller det klockrena rimmandet "Du tar hand om mig, jag tar hand om dig..allt ska bli okej" Mellanstadiekänslan kulminerade med textraden "De ropade bränd, men jag var i luften". Nu kanske man tror att jag inte uppskattade Luddes musik, men det gjorde jag minsann. Han och bandet såg verkligen genomgoda ut och han artikulerade låtarna/sjöng så sävligt att tom en låttextdyslektiker som jag uppenbarligen kunde uppfatta en hel del. När uppträdandet var slut konstaterades det att denna afton hade potential att bli en sådan kväll som är kul på riktigt.

Säkert! i slutet av ett skak

Sedan en oväntat lång väntan innan Säkert! vandrade upp på scen i sin röda cape. Hon sjöng fantastiskt fint och hade ett härligt skak i hela kroppen. Även en eloge till resten av det snygga folket på scen. De 2 bakgrundsmusicerande flickebarnens förtvivlade skrikande till "Allt som var ditt" var riktigt hjärteskärande. Jag kan inte säga så mycket mer om detta än att hela framträdandet var magiskt och att det sannerligen var kul på riktigt. Och ni som inte var där hade tur för SVT hade ett antal kameror på plats. Så håll utkik i tv-tablån!

Betyg: 5/5
/Ingrid Viman