torsdag 22 april 2010

acm awards 2010

Söndagens countryfest var något alldeles extra. Den sprakade igång med en glödhet Reba McEntire som skötte det så krystade inledningssnacket ypperligt. Jag tänker ta tilfället i akt att bekänna att jag nog har fattat tycke för knasbollen.
Sen kom Cher in på scenen, var har hon varit hela mitt liv? Hon var i alla fall där för att presentera Blake Shelton som skulle sjunga sin hit Hilbilly Bone. Den låten har jag sågat kraftigt här på bloggen men nu tyckte jag den var riktigt trevlig, man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.

Laura Bell Bundy har jag inte någon större koll på men hon svepte i alla fall in på scenen som en frisk fläkt efter torrbollar som Billy Currington och Kenny Chesney. Jag uppskattade även den lite oanständiga klädseln, man är inte bortskämd med sånt inom den konservativa countrygenren.
Andra artister som bjöd på knivskarpa framträdanden var Jack Ingalls, Brad Paisley och Joey & Rory. Rory var förövrigt galans bäst klädda i söt hängslebyxa.

Men allt är inte guld som glimmar, galan hade sina svackor. Som till exempel när Montgomery Gentry fick nåt slags pris för goda gärningar och spenderade hela tacktalet gråtandes som ett par kärringar. Eller när Taylor Swift fullständigt tappade greppet om vad som är normalt beteende och dansade som en skogstok under framträdandet av hennes Change. Och när sen Carrie Underwood vann entertainer of the year och tackade ”my lord my saviour jesus christ” (med EXAKT dem orden) kände jag att det blev lite too much.

En countrygala är dock per definition too much så jag fortsatte glatt att titta på galenskaperna.

Det var överraskande många riktiga kändisar på plats också. skådisarna Matthew Mcconaughey, Kristen Bell och Josh Duhamel satte lite extra stjärnglans på kvällen.

Miranda Lambert var kvällens stora vinnare. När hon mottog sitt tredje pris var hon nästan förbaskad för hon tyckte det var så galet. När hon hade lugnat sig gjorde hon som mången före henne, tackade gud och grät en liten skvätt. Hon levererade också ett framträdande som jag sent ska glömma. The house that built me är verkligen en magiskt vacker låt. Hon och pojkvännen Blake Shelton stod också för galans raraste ögonblick när de firade Mirandas pris för bästa skiva med en high five.


Reba avslutade den perfekta kvällen med sin fina I keep on loving you. Det var ett perfekt avslut på en perfekt kväll. Perfekt är ordet.

Om ni vill veta lite mer exakt vad som egentligen hände i söndags, vilka som vann i de olika kategorierna till exempel. Gå in på: http://www.acmcountry.com/awards/news.php

2 kommentarer:

  1. såå mysigt! en undran bara, hur kunde du se programmet?

    SvaraRadera
  2. Jag såg det på youtube, ca 10 min i taget. Det var lite bökigt men värt jobbet! Sök på acm awards 2010 eller nåt sånt så kommer det upp massa.

    SvaraRadera