Shooter Jennings - Family Man

Shooter Jennings har haft en musikalisk dip ett par år och lirat något som inte är särskilt country, låt oss kalla det rockmusik.

Men nu är han äntligen tillbaka med sitt karaktäristiska americanasound i och med sitt femte studioalbum Family Man.

Och det var ett välkomnat drag tycker jag för det mesta på plattan är riktigt bra. Det hela känns också befriande simpelt, som om Shooter slängt ihop de tio låtarna under en barbeque med ett par vänner och någon budweiser eller så.

"Born Again" är kanske då undantaget som bekräftar regeln för den är inte särskilt festlig men en mycket vacker låt ändå. Där är det också någon som ylar lite i refrängen. Eleanor Whitmore heter hon. Jag vet inte vem hon är men jag gillar hennes röst. På "The Long Road Ahead" är hon också med på ett hörn. Det är en av plattans starkaste spår med sin maffiga refräng och snygga riff.

Lugnare är det på "Summer Dreams (Al's Song)" och "Daddy's Hands". Den första en låt till sonen Waylon Albert (kanske, jag gissar bara) och den senare en fin skildring av uppväxten med farsan Waylon.

Family Man är lätt att tycka om. Förutsatt att man har lika bra musiksmak som jag.

Jag ger i betyg: 4 (av 5)

Lika som bär. Waylon till vänster, Shooter till höger.