I min bok var det helt rätt låt som vann. "Only Teardrops" hade väl egentligen allt man kan begära av en modern schlager. Det var exotiska flöjtar och trummor, herrar i krigsuniform och en rar sångerska utan skor. Och så var själva låten riktigt vass tycker jag, särskilt när refrängen bryter ut.
Men det var inte bara Danmark som imponerade, många länder bjöd på musikalitet av otippat hög kvalitet. Till exempel lilla Moldavien som förutom en jätteklänning också bjöd på en svulstig visa på originalspråk, med en riktigt kompetent sångerska dessutom.
Hollands stolthet Anouk fastnade jag för redan i semin, och denna såsiga melodi var inte sämre i finalen men kanske hade hon kunnat ta på sig något snäppet festligare kvällen till ära.
Island levererade kvällens vackraste låt med kanske tävlingens vassaste manlige vokalist med ett så svårt namn att man inte ens kan skriva det med ett svenskt tangentbord. Isländska är ju också ett satans vackert språk, även om det låter lite som ett hittepåspråk.
För Belgien tävlade nittonåriga Roberto Bellarosa med en modern discodänga som kanske var lite för stilren för att riktigt tilltala den breda massa ute i Europa, kanske skulle man slängt in något störigt blåsinstrument eller liknande.
Norges bidrag led nog av lite samma åkomma, lite för modern för att riktigt kunna konkurera med de glättigare balkantonerna.
Sist men inte minst gillade jag Cezar från Rumänien. Visst att det var det märkligaste man någonsin sett och hört på ett schlagergolv men när refrängen dunkade loss var det fysiskt omöjligt att sitta still i tv-soffan.
På det stora hela var det en alldeles ljuvlig final. Nästa år gör vi om det i Köpenhamn.
 |
| Mede, kvällens stora vinnare. Sjukt duktig som övertydlig programledare. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar